4 hvad som på litterär väg kunde uträttas. Den höll möten och föredrag, gaf ut ströskrifter jemte en skandinavisk ordbok och samlade ett bibliotek: På förslag af norrmännen, hvilka blott:med:en mankunnat del: taga i det första Upsalamötet, begynte 1845 13:e Januarifesterna, som efterhand ha blifvit allmänna älven utom universitetsstäderna. En impuls gaf danska kriget 1848; som föranledde många norska och svenska studenter att med vapen i hand infria sina 1845 gifna löften. Han såg just nu en af dessa (G. A. Krogh) inkomma i salen. Studentmötena i Kristiama 1851—1852 framkallade ?Nordisk universitets-tidskrift4, hvilken nu begynt sin åttonde årgång. På ett möte, som: 1858 hölls i och för denna tidskrifts angelägenheter, bragtes å bane en förbältring af postförbindelser emellan länderna, och 1859 började mantillvägabringa jemförande öfversigter af ländernasförsvarsväsen, kommunalsystem och flere föremål af allmän vigt. Derjemte har: denna sammanslutning yttrat sig i den filologiska tidskriften, i prestmötena, bokhandlaremötet och den hygieniska kongressen. Bokhandlaremötet har bragt å bane flere af de för boktrafiken vigtiga praktiska frågor; bland hvilka särskildt må nämnas den om upprättandet af en gemensam depot, och -hänskjutit dessa frågor till en komitå.. . Prestmötena, hvilka begynte nästan som partimöten, hafva sednast i Kristiania rönt den allmännaste sympati såväl från presters som lekmäns sida. Och slutligen framträder vid alla de mest olikartade sammanträden (landtbruksmötena, föreningarne för biskötsel m. m.) tanken på Nordens enhet, och det äri detta hänseende af stor vigt, att jernbanan från Stockholm till Malmö snart blir färdig. Man kan se ett förebud till dennas betydelse för förbindelsen mellan brödraländerna deri, att Lunds studentsångare voro de allra första som begagnade den till ett besök i KöET Annu återstår att möten skola ållas af historici .och språkforskare. En betydlig skada gör skiljaktigheten i rättskrifningen, om hvilken -en-så liflig strid pågår i Danmark och Norge samt, så vidt talaren vet, äfven i Sverge. Skall man draga nåon vinst af denna sak, bör det ske med eneten för ögonen, på det att icke språkens olikheter skola synas befrämjade genom detta rent yttre och tillfälliga. . Till att förbereda detta på vetenskaplig väg, dertill äro universitetstidskrifter och språkforskaremöten tjenliga; huruvida det derefter på grundvalen af det derigenom tillvägabragta resultatet bör ordnas genom regeringsåtgärd, måste bero på om det befinnes nödvändigt. Den andliga enhet, som vi på den här började vägen böra söka åstadkomma öfverallt, der den låter sig åstadkommas, bör, enligt) talarens tanke föregå och är ett vilkor för) att den dynastiska enheten kan sättas i verket (opposition). Detta blir således ett föremål för underhandling. Kommer den yttre en-eten till stånd före den inre, skall man bemöda sig att på så många sätt framdraga och häfda egenheterna hos de tre folken, treheten, att det inre enhetsverket skall lida deraf, hvaremot nu under afsöndringen treheten hjelper sig sjelf och vi kunna rikta hela vår uppmärksamhet på enheten, der den låter genomföra sig. Att förbereda denna på alla sätt vi kunna och icke försumma den verksamhet, som synes ringa, för att straxt gripa efter det hela och stora, bör derföre under den närmaste tiden vara vår väsendtliga sträfvan, och för detta än damål önskade han vid sidan af dessa perio. diska förbindelser ständiga förbindelser. Det läses alltför. litet svenska i Danmark och Norge och dansk-norska i Sverge. Den för norden välvilliga tysken Kohl har framställt ett förslag, som talaren ville uppläsa på tyska, emedan han trodde att många af de närvarande förstå detta språk bättre än danska (stark opposition); det går ut på, att de nordiska folken skola begagna tyska för sina inbördes meddelanden (munterhet, sedan det först blifvit öfversatt på danska och derigenom förstådt). Bokhandeln bör också vara lifligare och icke gå öfver Leipzig, men framför allt bör systerspråket införas i skolorna, ty det är brist på bildning, när danskar och norrmän icke kunna läsa svenska samt svenskar icke dansk-norska (starka hör!). Han fäster deras uppmärksamhet på det köpenhamnska konsistoriets bestämda förord för en närmare anslutning mellan universiteterna, lättnad i ömsesidigt tillträde o. s. v. Han önskar att dylika yttranden må utgå från de andra universiteterna. Men det vigtigaste härvid är, att det blir möjligt att så studera vid de andra universiterna, att man kan be gagna det inhemtade vid sitt eget universitets examinå. Hos oss ha vi förut haft frihetsprincipen i-skolorna, i det att discipeln examinerades, icke af sina lärare, utan a! universitetslärare, och detta eger ännu bestånd i Sverge, der det dock skall upphöra år 1864, samt i Norge. Vid universiteterna är.deremot skolprincipen,. den för skolorna naturliga, införd, så att studiet och den studerende bindas vid verba magistri?. För att afhjelpa detta önskade talaren examens komiteer, ehuru dessas examinering icke skall bli så grundlig som universitetslärarnes, då dessa blott examinera i sina egna föreläsningsfack. Men: studiet bör itke uppoffras för examens skull, i studiet bör en vetenskaplig luft bibehållas. Talaren slutade med den förhoppningen, att de följande 5 åren må föra oss vida längre i alla inre för. . a ed 2 NV DR PS Be Le RR a RR RR PA vs rd fr a oh a KR mm AM