serade fööbj, blifvit så illa tilltygadt, att det var redlösfs samt sjönk under det jag lät göra ett försök att bogsera det till stranden. Utom detta kommo ytterligare tre brinnande rebellskepp nedför strömmen. Jag frukiade mycket för ett flytande batteri, som fienden skulle ega, hvilket uppgifvits, vara bepansradt på samma sätt som Merrimac och försedt med 16 kanoner och som påstods ligga färdigt att utlöpa i fästet Jåckson, och jag önskade derföre att Monitor och Mystie måtte hitsändas. Emellertid afsände jag kanonbåtar för att angripa fästena Jackson och S:t Philip i ryggen, eler att åtminstone hindra deras besättningar att fly. Den 18, eller första dagen af bombardemanget, blef fästet Jacksons citadeller skjutia i brand af vår eskader och fortforo att brinna i 7 timmar. Mörsareflottiljen hade, inder den sex dagar fortsatta bombarderinzen, blott en död och sex sårade. En mörsarebåt sköts i sank. Skådespelet af detta aattliga anfall (då eskadern passerade lä stena) var förfärligt storartadt. Floden upplystes af flottor, lastade med brinnande bjelkxar, och skeppen syntes i ordets egentliga bemärkelse strida midtibland eld och rök. Der vi befunno oss gingo fiendens kulor gt öfver våra hufvuden och gjorde föga skada. Jag hoppas att skeppen ofvanför ästena haft lika god framgång som vi, oal adt den förfärliga elden. Det var en glä ör mig aft se, alt intet enda skepp rygg: le, utan att alla städse orubbligt höllo sin surs, och jag har ingen orsak att betvifla. it. de nu hafva tagit Neworleans i besitt ning. kapten Boggs rapporterar att hufvudflotiljen, som forcerade pussagen framför fästena, fålt ett skepp, Varona, skjutetisank, samt förlorat 100 man i döda och sårade. Alla de öfriga skeppen voro fullt stridbara. På vägen från fästena till Neworleans mötte skadern intet hinder. Under det fästena sasserades skötos 11 rebellskeppi sank. De illfångatagna fientliga soldaterna vora elänligt beväpnade och saknade ammunition. Commodore Farragut sjelf har till marinsekreteraren afgifvitföljande depesch: Fla keppet Hartford, för ankar framför Neworleans den 29 April. Det gläder mig au kunna meddela eder, att vår flagga svajar vå fästena Jackson och S:t Philip samt på Neworleans tullhus. Jag vidtager nödiga åtgärder för att besätta alla fästen längsåt usten genom general Butler. Berwicks Bay ;ch fästet Pike äro utrymda. Det råder en Jlmän flykt. Jag skaffar trupper hit så iort som möjlig... Vi bafva förstört alla fästen ofvanför staden, 4 till antalet, hvilka atgjort de enda hindren ända till Memphis Enligt depesch från Chicago af deh 7 Mai stod Beauregard med 70,000 man vid Pocahontas, och general Lovell, som förut innehade Neworleans, vid Patehapabo, 50 eng. mil norr om sistnämnde stad vid Neworleaneoch Jacksonbanan. OSTINDIEN. Indiens finanser, som hittills alltid visat ett oroande deficit och som man antog skola enom upproret i grund förstöras, hafva stmera genom de reformer, som efier denaa katastrof blifvit genomförda, så väsend:igen förbättrats, att efter den nyligen af hr Laing framlagda redogörelsen ett ölverskett uppstått af 140,000 . Ännu i Januari 1561 beräknades deficit för det ingående året till 6 millioner , men i den budget som af br Laing framlades i April åtog han ig att bringa utgifter och inkomster i jemvigt med hvarandra; och han har bållit ord, ehuru oförutsedda utgifter tillkommit af oming 174 million . Å andra sidan hafva också inkomsterna med 1,600,000 öfverstigit beräkningen. Det financiella underverket bar hufvudsakligen åstadkommits genom besparingar, hvilka uppgå till omkring millioner , hvaraf 3 millioner i krigsförvaliningen, 400,000 i flottan och iesten i civilförvaltningen. Sammanlagda armåöutgifterna, som 1859—60 uppgingo till nära 21 millioner f, blefvo reducerade till 12,800,000 derigenom att de infödda truppernas anminskades från 350,000 till 130,000 man ;ch de europeiska från 90,000 till 70,000 nan. Till Redaktionen af Aftonbladet. Under de sednaste åren har anmärkts, att det tronans fartyg, som sommartiden hvarje år annÅÄte vid kbadndottarmadg vid. kritgga badar; Ar