iwebeliernas spärrming al tloden medelst gro! va jernkettingar och pansarklädda ångare hade blifvit sprängd, de fiendtliga fartygen förstörda, och floden sålunda öppnad för en mängd med manskap försedda transportångare samt hela unionseskadern Unionstrupperna fingo under striden endust 30 döda och 100 sårade; rebellerna deremot förlorade 1500: man. Hela floden är rensså från fiendtliga krigsfartyg och alla fästen ända till Baton Rouge. Längsefter Mississippi, från Neworleans ända till Memphis, hade befolkningen uti strandområdet öfverallt uppbränt sin egendom, isynnerhet bomullsförråderna. Vid unpionsflottiljens ankomst -drogo sig invänarhe uti alla invid floden belägna orter inåt landet och förstörde all sin egen dom längsefter Mississippis sydliga bifloder. Bland det stora antalet plantageegare hade blott en enda ej velat uppbränna -in bomuli. Efter Williamsburgs utrymmande af rebellerna förföljdes de af general MClellans trupper åtta mil bortom nämnde stad, ända till floden Chickahominy. Rebellerna, som drogo sig tillbaka öfver floden, förstörde dervid alla broar öfver densamma, och MClellans trupper stannade på andra siden om floden. General Franklin hade landsatt en styrka af 20.000 man unionstrupper vid West Point, 20 eng. mil ofvanför Williamsburg, vid York-River, och ytterligare en division a! unionshären hade aftågat till West-Point. Man trodde, att så vidt ej rebellerna, seden de gått öfver Chickahominy, lyckats uppnå Richmond öfver James-River, de i WestPoint landsatta unionstrupperna skulle vara i stånd att fullkomligt afskära dem återtåget till Richmond. Pansarklädda unionsångaren Galena hade, jemte två kanonbåtar, begifvit sig uppför James-River, för att afskära återtåget för den öfver Chickahominy retirerande rebellhären. Monitor och åtskilliga af unionseskaderns kanonbåtvr hade afgått från fästet Monroe till den at rebellerna utrymda orten Sewalls-Point. Unionseskaderns pansarklädda ångare hade företagit en rekognoscering till SewallsPoint, hvarvid man kommit underfund med att rebellerna der qvarlemnat blott få kaooner och ett obetydligt antal trupper. Merrimace och Monitor hade dervid flera gånger närmat sig hvarandra, men någon strid uppstod ej. Vid West-Point hade en strid utkämpats mellan general Franklins truppafdelning och de af general Lee kommenderade rebellerna. Separatisttrupperne beskötos med bomber och granater af unionens kanonbåtsflottilj och nödgades draga sig tillbaka. : General MClellan har från Williamsburg afgilvit följande rapport, daterad den 9 dennes: Jag har lyckats förena mig med Franklins stridskrafter. Truppernas tillstånd är ypperligt. Unionspansarångaren Galena har ofvanför Yorktown råkat på grund, men man trodde att han ej lopp någon fara. Rebellernas hufvudstyrka har dragit sig ullbeka öfver James-River. Rebellerna i Williamsburg synas lida stor brist på proviant. Många af de tillfångatagna soldaterna hade på två dygn ej njutit annan föda än några knallar och befunno sig i ett tillstånd af utmattning.? : Unionstrupper voro i marsch mot Cherteston och Savannah. Uti Neworleans hade 11.000 balar bomull offrats åt lågorna. Fästena Jackson och Philip kapitulerade på det vilkor, att officerarne skulle få behålla sina sidogevär och besättningen få aftåga, efter gifvet hedersord att ej mera fjenstgöra mot unionen. Representanthuset i Washington hade den I dennes voterat en enbällig tacksägelse. adress till general MClellan och Potomacbären. : Postförbindelsen mellan Neworleans och Newyork var återstäld. En uniohnseskader hade afgålt mot Nautchez och Memphis. Kapten Porter på unionsskeppet Harriet Lane hede till marinsekreteraren afgifvit följande berättelse af den 25 April, om Neworleans intagande: Beskjutandet af fästet Jackson börjades den 18 och forisattes utan afbrott till dess flottan om morgonen den 24 rustade sig till att bryta igenom den tillspärrade flodrännan. Eskadern åtskilde detta ändamål i tre afdelningar. Den första, bestående af 8 skepp, kommenderadel. af kapten Bailey, skulle börja. anfallet mot fästet S:t Philip; den andra under commodore Farragut, bestående af 3 skepp semt den tredje, under commodore Bele, bestående af 6 skepp, skulle följa den första, och den af 6 skepp bestående mörsarflottiljen, under Porters befäl, jemte fregatten Ports-1 mouth skulle angripa fästet Jacksons närmast flodstranden belägna batterier. Skeppen satte sig i rörelse kl. half 4 på morgonen den 24 April och hade efter loppet af I timme och 10 minuter passerat fästena under en mördande eld. Mörsareflottiljen öfverhöljde fästet Jackson med bomber och nstälde ej sin eld förr än flottans sista skepp under commodore Farragut hade passerat fästena. Emellertid hade dagningen inbrutit och. fästena riktade nu sin eld uteslutande på mörsareflottiljen, fregatten Ports. mouth och tre kanonbåtar, hvilka ej lyckats att jemte den öfriga eskadern passera förbi lärtena. En af dessa kanonbåtar blef svårt nderskjuten. Flottan har dock ej lidit rdeles, fastän hon blott hade att disponera öfver 142 kanoner, för att besvara elden från fästenas ganska fördelaktigt placerade 100.-kanoner.sDe vid Fort S:t PhilipJig-J: sände fiendtliga skeppen: hade ej alla blitvit förstörda, ty man såg nägra af dem i rörelse. Innan flottan kommit ur sigte er-. HN Jag rapport om att det mycket omtaade pansarskeppet Manassas utlupit. Jag ät, då detsamma nalkades, ett par ångare och några mörsarefartyg rikta sin eld mot Manna a te ohån att bit olannatatma