ELISABETH CALVERTON ). Och den, som nu står vid er sida, Bessy, skall han skåda framtiden ljus och klar, eller skall mörkret tilltaga, skuggorna blifva djupare? cOm jag — om ni, mr Speckland, anser er lycka bero på mig... Om!4 utropade han. Och om ni är nöjd med ett hjerta, som ej ännu rått fattat ert och ej hunnit hemta sig från den söfverraskning det. erfarit, så lofvar jag iuppbjuda allt hvad i min förmåga står, för att besvara er kärlek och göra den framtid, hvarom ni talar, glad och lycklig:4 Bessy — älskade Bessy!4 Nu talade kärlek ur de sträfva dragen. I ett ögonblick insåg Bessy den makt hon egde, insåg äfven hvad sann och bhjertlig tillgifvenhet skulle kunna uträtta med en natur, hvars ädlaste egenskaper förqväfts genom ndigt arbete och brist på sympati. Midt ibland de sina hade han lefvat oförstådd, 10isslörstådd; . han: ensam hade med sitt arbete uppehållit dem alla och skördat otack till lön. Den ende som kastat en blick i-hans hjerta, der så många ädla och varma känslor ännu: slumrade och väntade på ett kärleksfullt ord, en ledande hand, för att vakna och verka, var hans broder Stephen: Denne -obemärkte gravör, var han ej begåfvad med lika ädelt sinne, lika mycket hjeltemöd som någon medeltidens Orlando eller Tirante, han som uppoffrat tio år af sitt lif -fördem som buro hans namn och som gjort. sig till n siaf af arbete och bekymmer, för att förskaffa sin far den så mycket efterlängtade fristaden på landsbygden? Nu först ljusnade natten, nu först närmade sig gladare tider, och den s) Se A. B. n:r 67, 68, 70—72, 74—79, 81—83, 87. 88, 90, 92. 95—97, 99—102, 104—106, 108, 111, 113, 115—117, 119, och 121.