ndra st NA tr RN Re SS borg samhället. Ett antal valmän hade nemligen i går afton samlats på mindre börssalen, för att samspråka och utbyta tankar om lämpligaste sättet att bringa valrörelsen igång. Inbjudlningen till sammanträdet hade utgått från expeditionssekreterarten L. J. Loven, grosshandlaren L. J. Hierta, auditör ÅA. Blanche; intendenten N. G. Lind, fabrikören: Michaälsson, handlanderna R. M. Carl: strön och F. E. Georgii, notarien C. d Orchimont, litografen C. F. Ström och handlanden P: L. Dahlström. Då hrr Lovån och Hierta, hvilkas namn stått främst under inbjudningsbrefven, voro frånvarande, den förre i. anseende till en börtresa på några dagar, den sednare till följd af en anträdd resa till utlandet, öppnades öfverläggningarne af hr Blanche, såsom den tredje bland undertecknarne, och föreslog hr Blanche att till ordförande vid dejöfverläggningar, som kunde uppstå, måtte utse rådmannen Weser, som åtog sig detta uppdrag, sedan han anfört några ord om sin uppfattning. af detta sammanträdes betsdelse såsom utgörande blott en förberedande öfverläggning om sättet att lämpligast bringa frågan om de förestående valen till diskussion vid offentliga möten, der alla åsigter kunde vara i tillfälle att söka göra sig gällande — en uppfattning, i hvilken alla de närvarande förklarade sis instämma. Ordet lemnades derefter först åt hr Blanche. som i ett längre lifligt föredrag utvecklade vigten och betydelsen af åtgärder till riksdagsmannavalens förberedande, sedan med den nya valordningens införande helt andra förhållanden inträdt än de som tillförene verkade förlamande på det politiska lilvet ibland oss. Det kunde icke numera längre ifrågakomma, att man valde till ombud andra personer än sådana, som man kände och hvilka voro beredda att öppet inför sina valmän redogöra för sina åsigter i samhällets vigtigaste angelägenheter. Talaren hoppades att den plägsed, som i detta af seende infördes vid de sednaste riksdagsmannavalen här i hufvudstaden, äfven skulle denna gång och framgent -iakttagas. Frå gan vore nu på hvad sätt de för en sådan valförberedelse nödiga åtgärderna skulle lämpligast bringas å bane. Två alternativer syntes i detta afseende förete sig: det ena, alt utlysa ett allmänt sammäånträde med samtliga välmän i hufvudstaden, der val kunde ske af komitter, som borde gå i författning Om valmännens sammankallande inom de särskilta valkretsarne; det andra alternativet vore att utan omgången af ett sådant gemensamt sammanträde, vid detta tillfälle ötverenskomma Om några personer, som åtoge sig att sammankalla valmännen i de särskilta kretsarne, och sålunda låta de offentliga förKandlingarne der taga sin början. Tal. uppmanade de närvarande att yttra sig om dessa båda alternativer. BSjelf kunde han med så mycket mera opartiskhet deltaga i öfverläggningarne derom, som det vore hans alldeles bestämda föresats att icke uppträda såsom kandidat, hvaremot han icke skulle undandraga sig attinom sitt distrikt efter måttet. af sin förmåga söka verka för det allmänna bästa. Magister Sohlman framhöll äfven de flera synpunkter, ur hvilka valförberedelser här i hufvudstaden vore oundgängligen erforderliga, och han fästade isynnerhet uppmärksamheten derpå, att med det valsätt söm här vore antaget, der man valde i fem olika kretsar, men med rätt att rösta på hvilken valberättigad person som helst inom hela hufvudstaden, vore ett val så att säga en politisk omöjlighet, om ej en ordnad förberedande sjelfverksamhet från valmännen; sida förut egde rum. Den förutan skulle man komma att bevittna en sådan röstsplittring, hvarigenom de valde kunde blifva utsedde af så ytterst obetydliga minoriteter, att det för dem biefve nästan moraliskt och politiskt omöjligt att mottaga uppdraget. Men huru skulle en sådan förberedande sjelfverksamhet åstadkommas? Här funnes ingen embetsmyndighet, som ansåge sig förpligtad att dervid träda i spetsen och ingen som kunde anses derfill företrädesvis berättigad. Återstode således ingen annan bad än att några enskilta trots-den ovilja för hvilket de-derigenom alltid måste ätventyra att på ett eller annat håll utsätta sig, toge det initiativ, som måste ega rum, om några möten, om några öfverläggningar, om, med ett ord, någon valförberedelse skall komma att ega rum. Man vore derföre de berrar högligen förbundna, sem denna gång tagit det oundgängliga första ! steget, genom att till en början samman kalla till detta möte ett antal personer, som de visste vara lifligt intresserede för allmänna angelägenheter. Hvad slutligen beträffade de båda alternativer, som erbjöde l sig såsom det nästa steg man hade atttaga för åstadkommande af offentliga förhandlingar i ämnet, så förordade tal. obetingadt det första utaf dem, nemligen sammankallandet af ett offentligt, gemensamt mötel af alla valmän, som intresserade sig förldessa angelägenheter, der personer kunde utses hvilka borde bilda den komitå, som sedermera kunde sammankalla valmännen inom distrikterna till förberedande valmöten. Smedsåldermannen Fagerberg deladeiallo denna åsigt, helst som valbarheten ej vore inskränkt inom hvarje krets och följaktligen ett gemensamt samband mellan kretsarne redan från början borde åstadkommas. — Häri instämde husegaren Ljungdahl. Apotekaren Ahlström, som uttalade sinl. glädje öfver det lifliga intresse som numera ; i jemförelse med fordöm, ger sig tillkänna förs den vigtiga medborgerliga rättigheten att utse ombud till riksförsamlingen, gillade äfven förslaget om ettallmänt möte, hvilket han ansåg böra EL så skyndsamt son: : möjligt; och föreslog han att de herrur ccl män, som haft godheten inbjuda till detta sammanträde, skulle anmodas att utfärda kallelsen äfyen till ett sådant möte, gå i för