Stookholms fruntimmersförening för barnavård. Redogörelse vid dess allmänna fatnankorist den 13 Maj 1862. (Af F. Bremer.) Bland de flera hjerteglädjande företeelser som mött mig sedan min återkomst till fädernsslaändet efter mer än fem års frånvaro, är den för hvilken jag i denna stund tår; tacka Stockholms fruntimmersförening för ; barnavård. Det är en mycket vanlig sak, att när en omen begynt: ett arbete eller ett företag i rening med flera andra personer, satt det i gång och sedan rest bort, lemnande töretaget att gå på egen. hand under flera års tid — det är, säger jag, en mycket vanlig sak, att när denna person återkommer till sitt hemland, till det företag . han. der satte i gång, det sällskap han varit. med om att stifta, han finner dessa sednare vid mindre goda affärer, och måste tala med sina medarbetare derom ungefär som en: fattig moder talar med sina vänner om ett sjukt barn för hvilket behöfves läkare, medikamenter m. m; Och till allt detta, penningemedel som ieke finnas, och sem måste anskaffas — Huru? Detta är frågån! Detta är så vanligt, och så — fatalt, att ix icke nog kan uttrycka den tillfredsstälse jag erfarit, då jag efter en närmare pröfning af vär förenings angelägenheter: funnit dem he varit så 1 ekonomiskt som moraliskt afseende förvaltade på ett sätt; söm göra våra utsigter för framtiden motsatsen till nedslående. Detta skall. bli inlysande för er alla af den korta framställning jag ämnar lemna af föreningens verk-! amhet sedan dess stiftelse för 8v,; årseoch af dess närvarande tillstånd. -Men rstsfår jag anhålla öm föreningens uppsk het för den berättelse af hrr reviOliver centralkomitens förvaltning af; N