Sjunde häftet. I detta häfte af förre riksdagsfullmäktiger Samuel Ödmans tidskrift fortsättes den hi storiska öfversigten af Sverges äldre rege ringsformer ochgrundlagar. Den börja här med drottning Christinas förmyndare: styrelse och skildrar de ofrälse ståndens hete strider under sednare hälften af sjuttonde seklet emot aristokratiens öfvervälde och huru detta ändå tog öfverhand på ett sätt. som måste leda till suveränitetens införande. Sammanfattningen af händelserna och gången at allmänna tänkesättets utveckling är särdeles redig och upplysande. — I nä: sta artikel fortfar utgifvaren, i anledning a! de honom gjorda beskyllningarne att föra politisk jargonX, att undersöka och visa hurusom det rätteligen är motståndarne som gjort sig hemtallna under denna förebråelse. — I en uppsats om möjlighetan af ettpolitiskt framåtskridande vederlägger författaren kraftigt några svaga och fåkunniga men aiskors tviflan på framskridandet. Han erinrar huru vetenskaplighet och sedlighet gått framåt med tiden, oaktadt äfven der ett starkt motstånd ofta hämmat rörelsen, och han frågar, såsom slutsats: SDå menskligheten under seklernas lopp gått framåt i alla möjliga riktningar, är det tänkbart, är det rimligt att hon i ett enda hänseende, det politiska, blott skulle göra skenbara framsteg, betydelselösa segrar, osäkra vinster, på väg att när som helst kunna utbytas mot de förluster och lidanden, som förorsakas af öfvermakten och det råa våldet?4 Slut ligen förekommer en kritik öfver den vid sednaste riksdag beslutade hundskatten och en redogörelse för frågan om regleringen af presterskapets löner. — I hr Alb. Bonniers romansamling Europeiska Följetongent bar i dag utkommit första häftet af en svensk öfversättning af Victor Hugos nya roman Les misserables. Öfversättningen är gjord af N. B. Spanier och bär den icke så alldeles lyckade titeln Det menskliga eländet, hvilken snarare väcker föreställningen om en religiöst-pietistisk än om en social tendens. 9å vidt vi kunna döma af ett hastigt genomögnande synes öfversättningen vara vklandet lig Utgifvaren af Europeiska Följetongeu har ansett sig böra afbryta utgifvandet af Gerstäckers skildring Guld! eller lifvet i KalifornienX, för att i stället meddela V. Hugos roman. Detta arbete säljes å 25 öre häftet äfven till dem. som icke äro subskribenter på SEuropeiska Följetongen. — Lärobok i Logiken för högre elementarskolor af Lars Magnus Enberg. Stockholm på J. L. Brudins förlag. Denna Järobok utgör, enligt författarens tillkännagifvande i förordet, ett betydligt förkortadt sammandrag af G. E. Schulzes Grundsatze der Allgemeinen Logik, hvaraf 4:de upplagan redan 1822 utkom i Göttingen. Det lilla kompendiet synes vara affattadt i en klar och redig stil. Huruvida det motsvarar våra läroverks nuvarande behof tilltro vi oss ej att afgöra. — Den för sina studier öfver Frankrikes politiska förhållanden till Skandinavien bekante professor M. A. Geffroy i Paris har i Marshäftet af Revue des deux mondes medelst en afhandlmg: LDagitation våformiste :en Allemagne, hvari författaren redogör för sina iakttagelser under en längre tids vistelse i Tyskland rörande tyskt kulturlif och tysk politik. — Mest lästa nya böcker i Paris. I hvarje hus i den franska hufvudstaden, om möjligt, Tä ses nu Les misbrables af Victor Hugo, men jemte den håller sig äfven en annan bok i förgrunden, hvars författare är den bekante bokhandlaren Hetzel, hvilken, såsom man vet, begagnar pseudonymen Stahl. Den nyaste samlingen at hans prydliga skizzer och pikanta genrebilder ha titeln: Les bonnes fortunes parisiennes, och man berömmer äfven hos dessa, likasom i allt hvad han förut utgifvit, iakttagelsensfinhet och skärpa. den glänsande humorn och den lediga, behag liga stilen. Om således Victor Hugo och HetzelStahl stå på höjden af parisarnes gunst, så tyckes deremot Ernest Feydeaus hastigt uppgångna stjerna vara nära att åter sjunka. Han utgaf nyligen en resebeskrifning, som nästan als icke fäster någon uppmärksamhet och lika litet läses som recenseras af tidringarne. — Bidrag till den engelska journalismens historia. Den sedan år 1769 utgifna Morning Chroniele har, såsom bekant är, upphört att utkomma. Från Napoleons födelseår till 1862, hvilken händelserik tid! Denna tidnings grundläggare var William Wootfolk, en slägting till Public Advertisers utgifvare med samma namn, i hvilken sistnämnda tidning de berömda Janiusbrefven före: kommo ätvenledes år 1769. En lång tid stod Morning: Chronicle i spetsen för Londons dagblad och representerade whigpartiet och whigpolitiken med stor skicklighet och trohet. Se dermera har det genomgåti: många öden, till dess det slutligen blef organ för den Napoleonska politiken och derigenom beredde sin undergång: Charles Dickens förstlingsarbete, de omtyckta Sketches, offentliggjordes ursprungligen i detta blad. Han var, såsom bekant är, anställd. vid tidningen såsom referent för parlamentstörhandlingarne. Tackeray har med förra månadens slut utträdt ur redaktionen af det utaf honom för två år sedan grundlagda och allmänt omtyekta Cornhill Magazine. Såsom hans efterträdare nämnes Willie Collins, den lycklige författaren af de hastigt berömda romanerna: Den hvitklädda qvinnan och Utin namn. Thackeray kommer dock att qvarstanna såsom medarbetare i magasinet. — Samlingen af engelska statspapper. Det engelska arkivet, naturligtvis ett af de rikaste i verlden, befann sig länge i det bedröfligaste skick. De vigtigaste urkunder lågo kastade om hvarandra huller om buller, och ej blott damm och fukt, utan äfven råttorna förstörde årligen hela högar af oersättliga historiska. vittnesbörd. Ändtligen genomdrefvo några vänner af historien; bland hvilka företrädesvis Romilly och Ma) canlay böra nämnas, att man bragte ordning i statsarkivet. När man granskade de skatter man egde, blef det beslutet att utgifva de vigtigaste handlingarne. 1857 utkom första bandet af denna samling, hvilken, ensam i sitt slag, nu växt till 20 band. Innehållet är efter ämnet och regeringarne ordnadt på följande sätt: 1) Englands inre angelägenheter: Henrick VTIT:s tid. ett hand.