byggnad böra ovilkorligen följa densamma: egendomliga karakter. Zettervall är utbil: dad vid en konstakademi, inom hvars por. tar Brunius aldrig varit. Han är sköpritare och följer sin tid att ombilda i hvilken riktning som helst. Han vill å den urgamla kyrkan visa sin uppfinningsgåfva med. all. deles egna nyheter och han har utan dom. kyrkorådets vetskap gjort flera sådana försök. Han har uppgjort flera projektritningar till förändring af kyrkans vestra facad och båda tornen, men märkligt är, att domkyrkorådet ej ansett sig kunna tillstyrka någondera. Det är således helt naturligt, att den älderstigne Brunius, som, invald af församlingen till ledamot 1 domkyrkorådet, ej ansett sig böra straxt afeäga sig ett sådant förtroende, i denna egenskap uttalar sin mening, då fråga är om nyheter, hvarom han förut icke haft något begrepp. Gubben bör således ursäktas derför att han utan fruktan vidblifver sin öfvertygelse. Vi tro oss sålunda ha förklarat, hvarför den förre och den sednare ledaren of domkyrkans iståndsättning kommit i mindre behagligt förhållande till hvarandra; men detta är likväl en småsak, blott den urgamla kyrkan kan utan vanställning upprätthållas. Några ord böra nämnas om kostnaden, som under de 25 år Brunius arbetat på kyrkans iståndsättninz åtgått för hennes förbät tring. Då en berättelse om förbättringar å domkyrkan under sistförflutna tre årtionden sistlidet år utkommit i tidskrift för Byggnadskonst och ingeniörvetenskap, och deri uppgifves kostnaden för restaurationen at kyrkan under de 25 år Brunius derat haft ledningen; så borde brefskrifvaren skäligen kunnat inge, alt den ej varit öfverdrifven. Resultatet af uppgiften i berättelsen är, att hela kostnaden med lika fördelning på hvarje år utgjort 16,489 rdr 14 öre. Deremot har kostnaden för reparationen under Zettervalls ledning sistlidet år uppgått till 51,403 rde 62 öre.