STOCKHOLM iden 2 Maj. Utrikes korrespondens. Wien den 18 April 1862. . Under några dagar har man här ieke talat om någonting annat än ett förslag till reform af den tyska konstitutionen, bvarmed Österrike och dess bundsförvandter i det Wirzburgska lägret vilja öfverraska tyska förbundsdagen. Man lär ämna föreslå ett slags nationalrepresentation, som -skulle bestå af representanter af de tyska kamrarne och isynnerhet ega att diskutera. .de gemensamma -handelsoch finansangelägenheteroa. Sammankomster lära för detta ändamål ha hållits i Darmstadt och Wien. Planeå skulle framställas i Frankfurt annandag påsk. Det faller af sig sjelf, att det icke på allvar blir någonting häraf. Detta nya fälttåg skall under någon tid sysselsätta de tyska pratmakarne, som äro vana vid detta slags skärmytslingar; en plottrande gevärseld skall åter uppstå liksom vid de identiska noterna af den 2 Febr., och dermed är allt: slut. Jag skall återkomma härtill längre fram. : Här råder fortfarande en stor förtjusning öfver att reaktionen ändtligen fått öfverhanden i Preussen och med ens till Österrikes fromma förlamat enhetsrörelsen, som börjat utveckla sig under Preussens auspieier. Den Hessen-Casselska frågan skall snart bli ajournerad; kurfursten har repat modet och tänker alls icke på att återinföra 1831 års kotistitution. Man tviflar till och med på, att det österrikiskt-preussiska förslaget i detta ämne skall kunna erhålla majoritet i Frankfurt. Sak samma är det med underhandlingarne om militärkonventionerna mellan Preussen och flera tyska stater. Weimars minister von Watzdorf har skrifvit till Berlin, att han ieke numera kunde underställa kammaren förslaget om militärkonventionen, att kammaren icke skulle underlåta att förkasta det med förklaring, att den preussiska regeringen, till följd af den omkastning som egt rum i Preussens inre politik, icke längre ingaf henne tillräckligt förtroende, för att åt detsamma öfverlåta ledningen af landets militära angelägenheter, samt att det vore bäst att lägga konventionen å sido tills vidare. Slutligen har det varit fråga om att med Bremen afsluta en konvention om flottan, på grund af hvilken denna hansestads bandelsflotta skulle beskyddas af den preussiska örlogsflottan. Men senaten i Bremen har förklarat, att under nuvarande förhållanden skulle borAR för visso icke betala en enda thaer för realiserandet af detta: förslag. Det är klart, att allt detta är just såsom Österrike vill ha det, ty det ser med glädje Preussen sjelf förstöra den enhetsbyggnad, hvartill det så mödosamt lagt den första grundvalen: Upproret i gränsprovinserna och Montenegro väcker allt mer och mer wienerkabinettets bekymmer. Fursten af Montenegro understödes hemligt, såsom man vet, af Frankrike och Ryssland, hvilket förhindrar Omer pascha, som dessutom är sjuk, att handla med kraft. Österrike söker öfvertala de andra regeringarne att gemensamt förmå fursten af Tschernegora att gifva Porten garantier och att upphöra att gynnå uppresningen, till hvilken fn föröfrigt. sällat sig. Men det är föga sannolikt att Frankrike och Ryssland äro benägna att villfara det kejserliga hofvets önskan i detta hänseende. Hvad Preussen beträffar, lofverar det såsem vanligt, och ehuru det klandrar Montenegro, vågar det ej i Orienten öppetsätta sig emot hvad -man här kallar de fransktryska intrigerna. För öfrigt tror man häri allmänhet icke, att: dessa upproriska rörel, ser skola utsätta den allmänna freden för någon allvarsam fara. pproret i Grekland ger likaledes Österrike mycket att tänka på af farhåga att Italien skall smittas deraf. Man tror, att den grekiska frågan kan komma att medföra en intervention af makterna. Tidningarre förutspå redan konung Ottos dynastis fall och gifva tronen än åt hertigen af Leuchtenberg, än åt prins Peter af Oldenburg, drottningens af Grekland bror. Jag tror mig kunna försäkra er, att denna sistnämnda kandidatur icke eger ringaste grund. Besynnerligt nog tyckes Turkiet frukta den grekiska insurrektionen mycket mindre än Österrike. Orsaken härtill är, att slaverna i gränsprovinserna denna gång icke deltaga i Greklands militärupplopp, och Turkiet har icke ens aktat nödigt att förstärka garnisonen i Epirus. P. S. Rykten äro i omlopp om ett ministerombyte. . Herr von Schmerling skall, berättas det, ha-hyrt en villa för sommaren på Ischl. Men hittills ha dessa rykten icke vunnit BS slags bekräftelse; de återspegla endast såsom alltid den obhjelpligt svåra situationen. Man har fått några närmare underrättelser omÖsterrikes och Wirzburgerlägrets nya underhandlingar. Grefve Rechberg har i en cirkulärnot af den 17 Mars till de koaliserade regeringarne för dem framställt de ider; som, enligt Österrikes tanke, borde tjena till grundval för de reformer, hvilka borde företagas i tyska förbundet. Österrike låter förstå att Hessen-Darmstadts minister von Dalwighs förslag synes honom mest antagligt. Det är isynnerhet fråga om att låta de Särskilda kamrarne utse ett slags