Till Redaktionen af Aftonbladet. Uti den anmälan som för någon tid sedan stod att läsa i Aftonbladet, angående inbjudning till sammanskott åt qvarlefvande af sista krigets veteraner bland lanidtvärnet, fastställdes som vilkor för erhållande af understöd, inlemnandet så väl af ansikan derom, som af styrkt fattirdomsbetyg. De aktade fnän som utfärdat denna inbjudning tyckes, då dylika vilkor: bestämdes, antagit som normalt förhållande den beredvillighet, hvarmed pensionssökande ur de så kaliade bättre klasserna prestera så väl ansökan som RE ESP (äfven om till det sednare mindre skäl skulle förefinnas), blott det kan anses inbringa något i inkomstväg. Förhållandet är emellertid annorlunda med vår allmoge, framförallt med våra gamla veteraner af indelta stammen. De fega i slikt hänseende en stolthet som man bör respektera. En dylik gammal veteran skyr framför allt annat hvad som stöter på tig geri. Ett mr ESR ställer honom, 1 hans tanka, i sambredd med tiggaren, Mångfaldiga bevis derpå hafva just dessa gatla anspråkslösa veteraner lemnat. Kunde ej derföre -vilkoren så ändras, attanmälan om landtvärnsmans vistelse inort en socken helt enkelt gjordes at pastorsembetena till inbjudarne, jemte tillkännagifvande af nämnde embetes åsigt om mannens mer eller mindre behof af understöd. Inbjudningen, behörigen offentliggjord, skulle j troligen snart medföra för torr alla ; nödiga upplysningar i thy fall. För öfrigt, om i mer : eHer mindre fattig, är det väl mannens egenskap af landtvärnsman som bör bestämma rättigheten till ett offentligt erkännande, vare