— Norrköpings folkmängd utgjorde vid 1861 års slut, enligt sammandrag af mantalslängden, mankön 9435 och qvinkön 11,399, eller tillsammans 20,834 personer. — Hellerö landtegendom med derunder lydande hemman och en del inventarier har, berättar Westerviks Veckoblad, i dessa dagar blifvit af friherre Casimir Sparre försåld till öfverstelöjtnanten Å. Elliot för en köpesumma af, som det uppgifvits, 177,500 rdr. — Rörande det föreslagna Gustaf-Wasamonumentet i Westerås skrifves i Westmanlands Läns Tidning: Vid sammanträdet med kontribuenterna till Wasa-monumentet, den 24 dennes, då biskop Fahlcerantz fungeradesåsom ordförande, förevisades 2:ne särskilda ritningar af prof. Qvarnström, af hvilka den större och sednast uppjorda af dem godkändes. Kostnaderna beräk nades till 4500 rdr för bysten och cirka 2000 rdr för piedestalen, till bestridande hvaraf äro insamlade omkring 6300 rdr. Stadens invånare hafva dessutom af bränvinsmedlen anslagit 3000 rår till resande af monumentet och apterande af latsen, dock med vilkor, att hela den så kalade Kungsträdgården af riksens ständer upplåtes till promenadplats, mot att stadens invånare ersätta den inkomst länets höfding, enligt den fastställda lönestaten, är berättigad från nämnde trädgård uppbära. Åt den nya bestyrelsen gafs i uppdrag att ingå till K. Maj:t med underdånig anhållan om proposition till nästkommande rikets ständer härå, samt om aånhållän att resa monumentet å ofvannämnde plats. Monumentet ansågs kunna vara färdigt till uppsättande nästa vår. Förslag till inskription uppgafs af biskopen, och skulle detta förslag underställas kongl. vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien. Till ledamöter i bestyrelsen invaldes biskopen m. m. doktor C: E. Fahlcrantz, vice häradshöfding Bergmanson, fabrikör Spångberg, byggmästare Wickholm och konrektor Olauson, hvilka derjemte fingo i uppdrag att vidtaga erforderliga verkställighetsåtgärder.