detta förslag vore så vackert att man ej på många ställen skulle kunna uppvisa något dermed jemförligt. Hvarföre skulle icke också Sverge en ång få utföra ett storverk? Man sade att östnaderna skulle blifva stora i jemförelse med den korta sträcka som denna jernväg genomlöpte; men fördelarne af en jernväg stode ju 1 förhållande till folkmängden på det ställe som afjernvägen genomskäres, och om nu också denna banbit kostade så mycket som 5 mil jernväg på andra ställen, så finge man ej förbise att ofta på en sträcka af 5 mil på landet ej bölde på långt när så mycket folk som här på ett afstånd af en half fjerdingsväg eller hvad det vore. Om man antoge ratt, sedan vestra-och södra banorna blifvit fullbordade, omkring !,, million passagerare årligen skulle komma till Fateburn, vore det icke troligt att de flesta fena skulle gifva ut en 12 skilling till för att komma till Flugmötet eller till Röda-bodarne? Tal. var öfvertygad att företaget skulle blifva i pekuniert hänseende ganska vinstbringande på sämma gång som Stockholm skulle kunna skryta med en den vackraste änläggning. (Bifall) Konsul Frestapivs uppläste ett skriftligt anförande, så lydande: Bland invändningar och skäl emot den ifråavarande sammanbindningsbanan har man anört, att den bro, som skulle utgå från Jernvågen till Munkbron, skille ytterligäre försvåra passagen för de fartyg, som skola till och från altsjön. Något hinderlig blir den väl för segelfartyga men dessa hafva v5! i allmänhet ej så svor brådska, ty om de komma 5 minuter eller tn tävart förr eller sednare till deras losseller lastn ngsplats, så betyder väl samma föga emot de störa fördelar, söm både stad och land ovilkorligen tg kunna förvänta af förbindningsanan. , För ångbåtär, som hafva ånga till sin ispösition, tror jag hindret blir af ingen betyenhet. Man har äfven anmärkt, att jernbanskenornas nedläggande på de trafikerade platserna vid Munkbron skulle blifva hinderlig och tillintetgöra den stora torghandeln derstädes, men samma tror jag är en onödig fruktan; ty skenorna kunna så inbäddas i gatorna, att de icke det rinaste komina att förhindra hvarken gående eller kande att passera deröfyer, hvilket hvar och en, som besökt utländska större handelsstäder, väl kän intyga. I Liverpool till exempel ser man jernbanor på flera -gator, utefter hamner och utmed dockorna, och i Amerika finnes knappt nåon stad, som har jernvägsförbindelser, hvarest Jecke da ligen flera träner passera genom äfven. e förhämsta .gatorha: För alt återkomma till drghatideln på Minkbron, så vågar jag tvertom htaga, att den betydligt kommer att ökas genom den lätthet, hvårigenom landtmannaprodukter äfven från aflägset belägna egendomar ktinna inkommå. .: Man har äfven hört anföras, att en stor del äf fartygshamnen vid Munkbron skulle genom ernvägen försvinna; det är till en del sannt, men j28 anser, att åtskilligt kan åtgöras för att minska denna olägenhet, såsom att fartygen ej som hittills skulle tillåtas ligga imed hela bredsidorha åt kajerha, och derigehom borttaga plats för 2 å 3 fartyg; dessutom torde den af baron ricsoh propoherade utfyllningen innanför bron emna plats för ej obetydligt antal fartyg, och örde äfven icke blifva så kostsam, om den göres på samma gång som jernvägsbron. Kan deremot den å ritningen antecknade större alternativa utfyllningen komma till stånd; så vunnes derigenom plats för flera fartyg än nu är fallet. Afven har man uppställt som skäl emot företaget, att passagen till ångbåtshamnen och embetsverken på Riddarholmen skulle mycket försvåras, men det anser jag vara den mest underhaltiga af alla upptänkta svårigheter emot förslåget, ty för fotgängare blir det ju endast några få trappsteg upp och ner under banan, och för åkande blir banan hinderlig endast de få minuter som en i sigte varande trän väntas och passerar, men då et resande vet, att ett sådant inder möjligen kan uppstå, så är ju saken lätt hjelpt, om han beger sig hemifrån 3 eller 10 mihuter tidigare: SOtroligt hög finnas äfven de, som vilja påstå, ätt Stockholms handel skulle komma att lida Enom jernbanornas norr och söder sammanindning, men är samma enligt min åsigt endast en blott skuggrädsla, ty nog har jag hört, att det ibland inträffat, att mindre städers handel, exempelvis Rostocks och Wismars, hafva betydligt förminskats genom deras sammanbindning med större sjöstäder, och de mindre städerna gått miste om äfven andra beräknade fördelar, men icke: har jag Hört att en stor folkrik sjöstads -handel skulle lida genom jernvägars dra ande fre dess område. Kunpa icke Stocknolms köpmän, med pässande och ändamålsenliga utgångspunkter för jernbanorna, konkurrera med Götebörgs, Gefles eller Norrköpings i försändningen .af varor till det inre, så lära de ännu mycket mindre kunna täfla med dem om en bangård ligger på Söder och en vid Klara sjö. Att exporthandeln skulle komma att lida, vågar jag äfven på det högsta betvifla, ty de i allmänhet tunga varor, för hvilka porten kan blifva föremål, lära väl nu som hittills söka den kortaste vägen till utskeppningsorten. Fördelarne åter för staden och dess handel tro många, och må man deribland förnämligast ihågkomma den lätthet genom rälers utläggning utmed hamnarne, hvarmed varor kunna försändas inåt landet direkte från fartyg och magasiner, äfvensom exporteras med den minsta möjliga kostnad. Den nuvarande eller den blifvande bangården utan sammanbindning, och utan förening med hammnplatserne skulle blifva af föga nytta, ty deras aflägsenhet skulle ofta omöjliggöra begagnandet af jernvägen för större qvantiteter och tyngre gods. Huru beqvämt skulle icke genom sammanbindningsbanan den rika tillförseln af landtmannaprodukter kunna fördelas till de olika salutorgen i hufvudstaden, och derigenom åstadkomma en väl behöflig nedsättning af prisen å lifsmedel. Att äfven landet måste hafva stor fördel af en sammanbindningsbana af många orsaker, kan jag ej förneka och är äfven naturligt, ty annars an väl ej komma i fråga, attstaten dertill skulle anslå medel, men på det lifligaste önskar och hoppas jag att man måtte opponera sig emot åsigten, att. staden skulle yrka någon ersättning för vare sig -jernvägen eller annat område; som skulle afstås, ty detta skulle hos ständerna utan tvifvel högst menligt inverka på frågans slutliga lösning. Ä N Slutligen hoppas jag, att de närvarnnde måtte så allmänt som möjligt förena sig om följande beslut, eller åtminstone uttrycka den opinion, att en sammanbindningsbana genom Stockholm, såsomaf hr Ericson är föreslaget, icke allenast är nödvändigt för landet, utanjäfven skulle blifva af oberäkneligt gagn för Stockholms stad och handel; och skulle tacksamt eskännas af dess invånare, ifall konung och ständer derom skulle fatta beslut. Bifall.) . Hr ScHaArtav hemställde slutligen huruvida, då nu ingen mera hade begärt ordet, honom måtte tillåtas att några minuter upptaga 4idan fr om TFvarmantkat 27 a äanalta hane