denten vara mer än tok Na Den inuation, hvarmed han beledsagar denna förklaring, får stå för hans räkning. Vi hafva befiknat först och främst för all förvaltning, inspeksön, kontorspersonal, rid skogarne, sågverken och skeppsingsplatsen en summa af 35,000 rdr, och sedermera för bolagets egentliga styrelse m. m. 30,000 rår. Vid ett företag af den omfattning och beskaffen het, som här är i fråga, anse vi att det ligger den allra största makt urpå att ega en god och skicklig styrelse uch förvaltning, och för att dertill kunna vinna fullt vuxna. dugliga och redbara män, hafva vi ansett en tillräcklig aflöning våra oundgängligen södvändig. Det var så mycket mindre skäl att fatta edministrationskostnaden låg, som det var ssikert om belaget skulle kunna blifva uteslutande svenskt, utan måhända till större del utTändskt, och i hvilket sednare fall sannolikt diFektionen också bir till en del utländsk, och det är bekant att man utomlands har större pretentioner .på afil g än här hos oss. Kan emellertid, såsom respondenten anser, administratlonskostnaden nedsättas, så blir ju affären så Mycket bättre. På korrespondentens anmärkning öfver tumtalet eller diametern på timret få vi svara, att vi vid beräkningen rättat oss efter gjorda iakttagelser på sågtimmer vid ett sågverk, som hemtar sina sågblock från skogar i Herjeådalen j grannskapet af de skogar vi derstädes ega. Vi hafva ansett, att när man eger tillräckligt med skog, det är bådeoriktigt och mindre ekonomiskt klokt att på en gång nedhugga äfven de smalaste dimensioner som kunna vara tillåtna, utan hellre je öfver de olika skogsrutorna flera gånger med uggningen under de 50 åren. Skulle vår beräkning på 184, tums SN såsom medeldiameter icke slå fullt in, eller blifvande bolaget får anledning att vid hvarje skogsrutorna öfvergående huggning taga med allt hvad tagas kan och tillåtet så gör detta ingen anmärkningsvärd rubbning i den ekotomiskt delen af saken, ty såsom korrespondenten känver, betalar man icke till dem, som utdrifva sågblocken (nedhugga och framköra dem på flottvatten), sågblock som sågbloek, ntan man betalar olika för olika grofhet. Hugger man således smalare block, så kostar fimmerutdrifningen mindre per block rälnadt, och man kan eålunda för samma summa, som man hugger ech framkör ett visst antal gröfre block, hugga och framköra ett större antal smalare block, hvarigenom skilnaden i groflek blir ersatt. — Det enda är att flottning: kostnad tillkommer för ett något större antal block. Som det avnes af vår prospekt, hafva vi alldeles ieke förordat att begagna bjelkträd till såg timmer. Vi visste, innan korrespondenten derom behagade underrätta oss, att denna allra Klåsta skog vanligen innehåller sprickor ech är icke till bräders sågning tjenlig, och vi känna också att man. förut på sina ställen genom ett mötsatt förfarande Nekommit en dålig ullverkatng. Timmerspillniigen våga vi hoppas icke skall bli stärre utan snarare mindre; än vi i vår beräkning upptagit, Korrespondenten behagade finna att vi hafra några sådana besvärliga sjöar ett öfrergå med vårt virke, hvilka, i likhet med de många och låsga sjöarne i Södra Helsingland, appsluka bet aligt med timmer. I sin ifver att skada vår ak och förhindra vårt stora företags framgång framhåller visserligen korresponden ten den utvidning Ljusne elf har emellan Linsäll och Heda uppe i Herjeådalen ; men huru ensidiga och opålitliga äro icke öfeen här korrespondentens uppgifter! — Förhållandena med de der tre åftkorrespondenten omtalage breädare lugnvattensytorna ofvanföre Ransjön, som skola likna sjöar, äro, att den bredaste af dessa vattenywor håller på det bredaste stället ej fullt , utan omfming !v,.:s mil och att föröfrigt det nedanföre belägna s. k. lugnvatinet är högst !r, mil bredt, och hvartill slutligen, med hänvisande till kartan öfver Herjeådalen eller stället, lägges den vigtiga erinran, att igenom denna, till större delen i rak linic belägna utvidgning af elfcer framder hela elfvens vattenmassu. Härstädes äro ockhelt andra stränder än nere på Tefoch Orsjön samt Bergviken och Marman, med hvilka sistnämnda vi förmoda korrespondenten gjorten mindre angenäm bekantskap. (Forts.)