Din far stiger så bittida upp?, sade hustrun skrattan de. Skall det vara qvickt, det der, sade Calverton. ?Som du bebagar?, svarade hustrun i en ton, som var långt ifrån artig. Akta dig?, brummade Calverton, och lyfte en tung por-linspjes från spiselkanten. Mrs Calverton svarade ej, utan började skära några tjocka brödskifvor, Mrs Calverton var ett klokt fruntimmer, som tyd: ligen visste hur hon kunde gå. Du får hädanefter stiga upp tidigt, och bjelpa Lotty?, sade fadren till Bessy. Jag stiger vanligen tidigt upp, svarade hans dotter. ?Det fägnar mig.? Då mr Calverton hade rökt sin pipa till slut, begaf han sig ut i skänkrummet och satte sig vid disken, för att sjelr s rÖ relsen på det lilla värdshuset som hun e och lemnade Bessy hos sin syste mor. Den sednare lade sin g hand på Bessys axel och förde henne fram till det rökiga stret, hvarigenom dager: spärsarat inträngde i rummet. z 7Så, det här är Bessy Culverton?? Ja, min fru? ?Kommer du ihåg mig? ?Nej, min fru. — ?Se på mig. Bessy betraktade henne uppmärl var en storväxt qvinna af fem el trettio års ålder, med ett grott a komligt obekant för Bessy — ett som ej på länge tycktes variti när röring med rent vatten, och omkring hvi hängde några hårtestar, som fallit ned det öfriga håret, hvilket aftonen förut blifv struket bakom öronen, ungefär som Loltys. och för större beqvämlighet och prydligHet : ra, röda