STOCEHOLM ten 2 April. . Enligt ett telegram, som vi mottogo i slutet af förra veckan, skulle påfven ha häftigt insjuknat. Sedan dess ha vi icke mottagit några närmare underrättelser om hans befinnande, men enligt ett telegram i gårdagens Posttidning, dateradt Hamburg den 1 April, skulle man sistnämnde dag mottagit. en underrättelse från Berlin, att påfven aflidit. Då telegrammet om påfvens insjuk nande lätt kunnat framkalla lösa rykten om hans död, lemna vi derhän tiliförlitligheten af denna underrättelse, synnerligast som vi förmoda, att någon direkt telegrafdepesch skulle hit ingått rörande denna vigtiga händelse, i fall den verkligen timat. Om det emellertid bekräftar sig att Pius IX återigen häftigt insjuknat, så är det visst ingen omöjlighet, då man tager i betraktande det betänkliga tillstånd, hvari han för icke längesedan befann sig och från hvilket han väl näppeligen hunnit bli till fullo återställd, att ett dödsbud skulle kunna vara att förvänta. Redan i förra veckan var ett rykte pön se i Paris, att påfven skulle ha affidit, vilket Indpendanece belge för den 28 Mars vederlägger med den underrättelsen, att pålven den 26 varit i högönsklig välmåga och sistnämnda dag till och med begifvit sig till kyrkan 9. Maria sopra Minerva, der han medelst en då up; läst bulla tillagt tre aflidna jesuiter rang, heder och värdighet af helgon, samt för ölrigt hålli ett tal, i hvilket han förklarat. att påfvens verldsliga makt visserligen icke hörde med till trosdogmerna, men likväl vore en oafvislig nödvändighet. Då telegrafunderrättelsen om hans insjuknande är af den 28, är det emellertid en möjlighet, att just detta högtidliga uppträdande alltför mycket tagit den nelige? reko walescentens krafter i anspråk, så att han till följd deraf insjuknat ännu betänkligare än förut och att derigenom kanske den nyssnämnda jesuitkanonisationen skulle kunna bli den sista pontifikala åtgärden af en påfve, med hvilens namn hela den upplysta och frisinnade samtiden en gång sammanknöt så lifliga förhoppningar.