Article Image
att de i den enskilles hand aldrig kunna bära sig, emedan de under den öfriga årstiden ej kunna konkurera med andra ångfartyg af lättare konstruktion. ir Hvad slutligen hr S:s israpporter beträffar. har han på sednare tiden haft åen oturen att få dem något korrigerade. Besynnerligt nog att hr S., som med så outtröttligt ni: tycks sökt alt förskaffa sig kännedom i detalj om allt hvad som rör Östersjöns uthamnar i allmänhet, och framför allt — Nynäs, ändock synes obekant med hvad hvarje kustbo skulle upplyst honom om: att eniigt författningarne får fartygsbefälhafvare vid insegling från öppen sjö begagna endasi kronolots, der sådan finnes att tillgå, äfvensom endast söka tillåten farled och ham -.. der tulibevakning finnes, såvida ej högstr nöd tvingar att på annan väg rädda fartyget. Någon anledning för briggen La Valette att söka annat biträde och hamn 51 som skedt kunde således icke komma i fråga. helst nu upplyst blifvit att fartyget oförhindradt af is inkom på ankarsättning i der erkända hamnen Herrhamra, hvilket deremot ieke låtit sig göra i den dessutom ännu ctilåtna Nynäshamnen, eller tvärtom mot hr 5:s uppgift i N. Dagligt Allehanda af den 12 dennes. ä Hr S:s oaflåtliga sträfvande att få der projekterade Nynäshamnen med sin banr ansedd såsom en vitalfråga, ett to be co not to beX för vår hufvudstad så väl som sig sjelf, förtjenar all aktning, emedan man måste antaga att han kämpar af öfvertygels: om sina kalkylers ofelbarhet; t. o. m. är de: ursiktligt om hans blick någon gång bli bländad af de lysande fördelar i en framtid. som han tilltror sin ihärdighet komma ati bereda de motsträfviga och otacksamma och han då ej kan eller vill skönja förhål landena annorlunda än på sitt vis; men sätte: att bemöta hvarje med hans olika, åsigt,s som framkallad af egennyttiga beräkn ngar eller alt man föga tänkt sig in i saken? då man ej tänker som han, är lika kland. r värdtsom t. ex. om motparten skulle sök: jäfva hr S. åberopade vittnen om uppgi! erna från Nynäshamnen på den grund al de alla i mer och mindre mån skulle var: de första som egentligen skördade vinst öretaget.

31 mars 1862, sida 4

Thumbnail