STOCKHOLM iden 31 Mars. Bref från Nordamerikanska krigsteatern. (Från Aftonbladets korrespondent.) Den 27 Febr. 1862. Sedan man nu hunnit lugnare tänka på saken, tyckes en nära nog allmän belåtenhet vara rådande öfver det sätt, hvarpå Trent-affären blifvit uppgjord och de få hårdnackade, som ännu anse presidenten Lincolns eftergift för Englands ford:ingar såsom en skymf emot den nation, hvars styresman han är, trösta sig med sekreteraren Sewards yttrande i depeschen till engelska kabinettet att hrr Mason och BSlidell voro personer af allt för ringa betydelse, att vid deras qvarhållande någon vigt kunde fästas; om m otsatsen egt rum skulle man under inga vilkor efterkommit Eng!ands fordran om deras utlemnande. Misstroendet till England är här så inrotadt, att man tror att ett krig med denna makt ej är så långt aflägset, och i hvarje Englands åtgörande, hvilket på vågot sätt har beröring med amerikanska förhållanden, vill man gerna se fientliga eller åtminstone ovänliga afsigter. Förhållandena i Mexiko väcka här mycket intresse och voro Förenta Staterna för närvarande ej sysselsatta med detta olycksalice inbördeskrig, kunde man taga för afgjordt att allmänna ovinionen skulle tvinga styrel sen att uppträda till dess fördel. Detanses nära nog som en skymf att europeiska mak ter vågat landsätta trupper Spå Amerikas heliga jord, och kommer nu härtill rykte: att de allierade ämna fö:byta republiker Mexiko till en konstitutionel monarki under en österrikisk erkehertig, så är allt detts mera än den, ett vepublikonekt styrelsesät: så varmt tillgifvne yankeen kan smälta. Efter hvad det förljudes lära de allierad: trupperna i trakten af Vera Cruz i hög grad lida af de med det varma klimatet förenade sjukdomar. :. Den 22 Februari, Washin2tons födelsedag. var en festdag inom de stater som förblit vit unionen trogna. Presidenten Lincolw hade utfärdat en inbjudning att festligt firs dagen och förordnade på samma gång at! Washingtons afskedsadress till kongresser och nationen då han nedlade presidentska pet skulle uppläsas så väl uti kongresser som vid a!la publika tillställningaf söm gåf vos-dagentillära: Öfverallt emottogs denns inbjudning med så mycket större entusiasn somman kunde som hyllningsgärd åt minnet af Sihe father of his -eountryX, son Washington hör kallas, hembära tre nys: förut vunna segrar, nemligen intagandet a! ön Roanoke samt fästena Henry och Donnel son. Det enda som till någon del störde dagens om var underrättelsen om ; denten Lineolns mest älskade sons död. Jag nämnde i mitt förra bref att general Burnside troddes med sin armåkår skull komma att operera mot New Berne-WaynesboroughoelsBaleigh-jernvägen men denn: plan blef, som det vill synas, ändrad; troligen af orsak att han ansåg det vådligt at med endast 15,000 man intränga i midter af Norra Carolina. Roanoke-ön, hvars besättande af unionstrupperaa förhindrar all rebellernas kustfart emellan de stora hafsvikarne Albermaleoch Pamblico-sound intogs af general Burnside efter en bårdnackad strid, i hvilken rebellerna förlorade 40 kanoner, diverse mindre vapen och 3500 mar fångna, döda och sårade. Efter öns intagande landsatte general Burnside sina trupper vid den lilla staden Edenton i Norrs Carolina, der han nu förskansar sig för at! hafva en fast punkt att operera från. Pi samma gån. gjorde de med expeditioner förenade kanonbåtar ett anfall på den utanför Elisabeths City sammandragna återsto den af separatisternas kanonbåtflottilj, son ej blef forstörd vid intagandet af Roanoke ön. Den lilla flottan blef totalt tillintetgjorc och dess besättning påtände under flykter staden, som till hälften blef lågornas rof: Efter hvad man nu med någorlunda säker: het tror sig veta, ämnar general Burnside operera närmare mot Norra Carolinas norre gräns och intränga i sydöstra delen af Vir ginien för att sätta sig i besittning af staden Suffolk, genom hvilken jernvägen gå från Norfolk söderut och norcut åt Riehmond. Derelter tros antingen en kombinerad attack a: detvåarmekårerna Burnside och Woolkommt: att göras mot Norfolk eller öck af Burnsidc mot Petersburg och af Wool på Yorktown. hvarefter de gemensamt skulle anfalla Rich mond. Troligt är att Norfolk blir först taget, emedan man gerna vill förena attac ken på Richmond med ett anfall af Potomac-armen å rebeliernas förskansningar vic Manassas, hvilket dock ännu ej låter sit göra i anseende till vägarnes nära nog ofar bara tillstånd emellan Potomace och Manas sas. Stora förberedelser göras för desst operationer och 70 mindre fartyg äro reda förhyrda för alt, som det säges, föra general Wools trupper öfver från Fort Monroe till Fen motsatta stranden af Virginien. Efter bataljen vid Wili Spring i Kentucky. om hvilken jag förut nämnt, koncentrerade: alla separatist-träpper som kunde undvarar från andra ställen uti och omkring fästena Henry och Donnelson, det förra beläget vid