Article Image
1 tionen ärfförvissad att undervisningen, Bändamålsenligt ordnad, kan af åtta lärare uppeh.llas. inskränker direktionen sitt förslag dertill, med underdånig hemställan att undervisningen måtte fördelas på fyra lärostolar, med en professor och en adjunkt för hvarje lärostol, dervid i möjligaste mån närbeslägtade läroämnen böra tilläggas en och samma lärostol samt kliniken de lärostolar, dertill den egentligen kan anses höra, med rätt för chefen att derjemte förordna om adjunkternas skyldighet att deltaga uti undervisningen vid den lärostol, der de äro anställda, äfvensom att tjenstgöra såsom repetitörer. Väl skulle en del af de göromål,: som åt adjunkterna böra tilldelas, kunna af tillfälligtvis antigna extra lärare bestridas; men då tillfällen kunna inträffa att en lärostol af sjukdoms-ller andra orsaker blifver i sak: nad af sin ordinarie lärare, tror direktionen det vara för Serge fegn oaforutna gång fördelakligare att en stän så adjunkt uppehåller lärostolens undervisningsskyldighet, helat tjenlig vikarius möjligen icke alltid kan erhållas; hvarjemte inrättningen uti. adjunkterna har att påräkna städse tjenliga ämnen för återbesättande af professorsbeställningarna. s , å hvarje vetenskapsgren fordrar mång års studier och forskningar, för att gifva åt dess idkare den fullkomlighet, hvarförutan han icke med heder kan bekläda en lärostol, torde det lige i öppen dager att hvarje lärdomsstol bör illäggas bestämda läroämnen. Lärarne betagas då icke håg och tillfälle för att allvarligen fortsätta studier och forskningar i de vetenskapsämnen, hvaråt deshufvudsakligen egnat sig. I enlighet med nu gällande reglemente erfordras för elev vid inträde uti veterinärinrättningens läroverk att ega nödiga skolkunskaper. Utom det att detta stadgande innefattar en alltör obes.ämd föreskrift, tror direktisnen att forringarna på elevens kunskaper vid inträdet böra :nnfatta garantier derför att de förut innehafva le för allmän bildning nödiga förstudier äfvensom ätt de inhemtat grunderna uti de vetenskapsgrenar, hvarpå undervisningen vid veteri särimrätiningen siödjer sig. Dessa fordringar orde lämpligast kunna tillfredsställ s genom ett stadgande att elev vid inträdet uti läroverket måste ga godkända insigter uti de för afgång till sjette klassen vid erementarläroverk på reallinien be-stämda ämnen. Då de kunskaper veterinäreleverna vid läroverket bibringas, äfven om de i högre grad vin-: nas, måste anses såsom ett dödt kapital, om icke förmågan att tillämpa dem dermed förenas, 1äster direktionen särdeles vigt på veterinärernas raktiska bildning, och hemställer i enlighet dermed underdånigst att den praktiska kursen icke må anses fulländad, då veterinäreleven geaorågått läroverkets sista klass, utan att han derjemte skall, under ledning af lärarne och efter leras anordnande, derefter tjenstgöra sex månaler vid inrättningens ambulstoriska: och poli: slinik samt betyg derom vid afgångsexamen hoaom tilldelas. Hans praktiska duglighet skall lerigenom vinna ökad stadga på samma gång vederbörande måste erhålla ett riktigt omdöme om hans förmåga att på egen hand tillämpa de sonskapsmått Lan innehar. 3.— En förbättring i djurläkernes ställning och löneförmåner. Om skäliga anmärkningar kunna framställas i ifseende på det mått af humanistisk bildning veterinärkårens medlemmar hittills innehaft, måste äfven å andra sidan medgifras, att de sakrat den uppmuntran stt tillegna sig en sådan, om onekligen ligger uti: det. bemötande, man xti allmänna sammanlefnaden röner, och den ön, man för sin möda och arbete erhåller. I lessa afseenden hafva veterinärkårens medlemnär inom fäderneslandet varit mera vanlottade in andra tjenstemän, äfven af mindre vigt för tet alln änna.. Om direktionens förslag om utträckta fordrinsar på veterinärernas bildningsch kunskapsmått vinner nådigt bifall, torde nåligt afseende jemväl böra fästas på deras deraf lat rätt till bättre löneförmåner och en samvällsställning lika med andra tisnsternun på. sam: oa ståndpunkt. Direktionen vågar således unlerdånigst hemställa, att länsdjurläkare och -regenentshästläkere måtte ef E. K. M:t hädanefter utnäm1as samt alt länsdjurläkarne, hvilka skola vara boende länsresidensstaden, måtte tillika med regementshästläarne tilläggas en lön af 1500 rår rmti 4. Art löner å 1000 rår rmt måtte anslås för 24 listriktadjurläkere att utgå i den: mån behofvet RÅ sNsade sig och distrikter bildade sig, hvilka anskaffade och för framtiden underhöllo kostnadsfritt lämplig, af B. K. M:ts befallningshafeande godkänd, bostad för listriktdjurläkare. Behofvet ej mindre för landet än för veterinärsäsendets framtid af flera djurläkareplatser med ön på stat och under vederbörlig kontroll torde vara allmänt kändt. 5. Att tll chefens disposition borde ställas ett anlåg af 2000 rdr rmt årligen för att användas till rees ipendier: för veterinärer. Då alla vetenskapsgrenar och-de praktiska föeträdesvis årligen göra tora framsteg; är det ivödigt att tillse det de nya rön, som snillet och tfarenheten inom andra länder frambringa, icke så fosterlandet förlorade. Veterinärvetenskapen, som i andra länder nått ångt högre utveckling än hos oss, har således sanske större behof än de flesta andra vetenskaver Bf understöd i angifna hänseendet. Hvad direktionen sålunda i underdånighet vemställt skall, enligt direktionens öfvertygelse, hufvudsakligaste måtto bidraga till de med idsförhållandena förenliga, af Nionde Allmänna Landtbruksmötet påkallade, förbättringar inom seterinärväsendet. En del andra blifva en naturlig följd af dessa rufvadgrunder och torde böra inrymmas dermed uti den instruktion för veterinärväsendet-och de örnyade stadgar för veterinär-läroverken, som, lerest direktionens förslag skulle vinna Eders Longl. Maj:t rd godkännande torde komma tt utfärdas. I Belgien och Frankrike anses veerinärväsendet bäst ordnadt, och de grunder, varpå veterinärväsendet der är bygdt, ståinära ;fverensstämmelse med-hvaddirektionen nu i mderdånighet föreslagit. Under förutsättning af nådigt bifall till detta örslag erfordras en stat för veterinärväsendet. På denna ståt torde lämpligast jemväl uppföras le anslag, som utgå till veterinär-läroverken och ill djurläkarne. Då direktionen ansett sig böra underdånighet föreslå en stat, byggd på de runder direktionen här ofvan uttalat såväl, ånyo, ör veterinärväsendet i allmänhet som, föränrad, för läroverket härstädes, har deruti icke lifvit inrymdt hvad för veterinärskolan i Skara an erfordras, derom direktionen ansett sig obeörig att ingå i undersökning. a till ny stat, upptagande några derid upplysande anmärkningar, får direktionen nderdkaigst bifoga. ? Förslag till stat för veterinärväsendet i riket och veterinär-läroverket i Stockholm i ):

20 mars 1862, sida 4

Thumbnail