och Landsortsskären för att observera isets för hållande och fann dervid följande: I afseende på isbräckningen vid Nynäshamnen ingen förändring sedän;min rapport af den 10 Mars. Genom ihållande vindar från NO. till SO. har issörja: satt in på östra sidan af Bedarön förbi Tatra, Mellsten, Gunnarsten samt öster och söder om Landsortslandet; Uvanför Fälöf, S. Stegelholmen, Bedarö Espeskär och Ramklöf var öppet vatten i Danziger Gatt och vidare så långt ögat nådde, likaså på en del afvestra Landsortslandet. Som issörjan ej är sammanpackad, utan här och der lemnar öppna rännor, an man komma igenom, äfven med seglande fartyg. I da middagstiden ingen förändring i och utanför Nynäshamnen. Från Järflotta Espskär förbi yttre Järflottalandet, Strömskär, Flatskär och Landsort var i förår isfritt mot Askö och Hartzö. Landsorts fyr ar under denna vinter ej varit släckt, och isen upp till Skornarskär samt Ledskär aldrig öfverstigit6 tum. VidSågstenshamnen var isen bräckt till innanför Arnholmen, och härifrån till midtför Tegelbruket hade den en tjocklek af 10 -16 tum. Denna hamn lemnar godt skydd för -alla vindar utom NO. samt har god hållbotten af lera — icke sand, såsom jag förut efter hörsäen och sjökartor uppgifvit, och hvilket misstag härrör deraf, att leran på bottnen är betäckt med ett tunnt sandlager. Jag skall med första peer a en jemförelse mellan denna hamn och Nynäshamnen, som fullständigt visar den sednares företräde. Vid Ledskär besökte jag der stationerade tullöfveruppsyningsmån C. J. Bergh, som ända sedan år 1814 antecknat högst intressanta iakttaa om vinterförhållanden för trakten från alarö förbi Landsort till Hartzö samt öfver de fartyg, som under denna tid lossat vid Herrhamra och Dalarö. Dessa anteckningar, kanske de enda isitt-slag för en så lång tidrymd, blifva af stort värde vid utredande äf frågan om Österäns navigabilitet under vintertid och förtjena allt erkännande. -Önskligt vore att dylika obseryvationer gjordes vid båkar och tullstationer utefter hela kusten. Jag meddelar deraf några utdrag för denna vinter och trakten kring LandsOrt. 1861, Dec, 30. Sista fartyget, om före vintern öm Landsort på väg till tockholm, fördt al skepparen C. A. Romdahlfran Newcastle sd last.at kol och styckeods. 1862. Jan. 14. Isen lad sig från Kungshamn till Tuibryggan. 18. Isen gicks från Ledskär till Krokskär. Febr. 10. Is från båken till Gumman med sträckning till Nåtarö, samt vesterut till Berget. 11. Isen bröt upp till Arnholmen, Skutvik, Storgrisskär och Vesterhamn: 13. Isen lade sig från Norrskär till Arnholmarna. 17. Isen i Sågstenshamnen 14—15 tum tjock. ) Mars. 1. Rent till sjöss från Landsort. rö Öppet till Skomarskär. 6. Isen-bräckte till innanför Arnholmen; 7. Rent till Skomarskär och Storpelles holmar: Under Mars och April månader, tills segelleden öppnas till Stockholm, komma, så vidt möjligt, rapporter tvenne gånger i veckan att meddelas ifrån skärgården från Hartzö förbi Landsort upp till Nynäshamnen, hvilka blifva af stort gagn för fartyg, som under denna tid komma upp i Östersjön. Anlöpa dessa Wisby, kan underrättelse dit pr telegraf meddelas frän Stockholm, hvarigenom mycken fara undvikes, helst som troligen drif-isen denna vår blir besvärlig. Nynväshamnen är nn tillgänglig äfven för seglande fartyg, hvilket iCke är fallet med den vid Herrhamra; dessutom-är vägen från den förra till Clumba station 3 , och till Stockholm 35, mil, men från den sednare till Tumba station 5, och till Stockholm 67, mil, således blifva alla körslor långt billigare från Nynäshamnen. än från Herrhamra. Till Landsort afsänder jag tvenne gånger i veckan rapport om isens förh.llande i och utanför Nynäshamnen såsom ledning för lotsarne. Nynäs den 11 Mars 1862. Herman Sandeberg.