SAS Till en vän i viken. Högtärade kära farbror! Min tid har ingalunda, såsom farbror behagat antyda, förflutit i dolsk -overksamhet a sedan jag sist hade äran uppvakta med ref. Afven jag blef plötsligen angripen af Nerud: febern, och då jag vände mig till en af hufvudstadens mest sysselsatta läkare, ordinerade han flitig motion ?på skridskor. Denna kur har också plötsligen blifvit så modern, att den begagnas till och med af la haute vole och med lika förvånande som i ögonen fallande resultater. . Jag går redan ganska snällt på yttra skärt och slår åtminstone sex öglor utan all svårighet, och under dessa öfningar har Nerudafeberno gifvit med sig, För att bevisa nyttan af skridskoåkning ur sanitär synpunkt och genom föredömet inverka på allmänna opinionen, ernar man föreslå sundhetskollegii le-damöter att öfva sig i denna själsoch kroppsstärkande idrott, och till sådant än damål låna den ort skridskor som begagnas på Kongl. teatern och i Hvita hafvet på Stockholms slott, hvarigenom den fördelen äfven vinnes att. allmänheten skulle öfvertygas att nämnde kollegium alldeles icke är så obenäget för ett försigtigt framåtskridande4, som man velat påstå. Detär ganska troligt att äfven hela konseljen nästa vinter vill åka skridskor, såvida de icke då församlade ständerna höja temperaturen för mycket. Redan 1 äldre tider förlustade sig til och med statsmän med skridskoåkning. I kung Adolf Fredriks tid fanns et riksråd Beckfriis, som, försedd med krachan utanpå vargskinnspelsen, ofta sårs åka skridsko på Brunnsviken. Kronprinsen Gustaf försäkrade att bemälda riksråd var den skickligaste skridskoåkaren i rådkammaren och på hal is det skickligaste riksrådet. SE hal is, så får jag meddela, dock utan all garanti för uppgiften, att det numera börjar anses något ovisst huruvida det förväntade representationsförslaget utarbetas med samnad hand af konseljens ledamöter, eller allenast af jaästitieministern och för hans räkning såsom enskild riksdagsman. För det sednare alternativet ifrar åtminstone tant Agneta med allrastörsta nit, och hon har vunnit hr Dalman för sin mening. Hon påstår att det skulle blifva ylterst genant om samtliga statsråden togo med den frågan sådan befattning, att de ed den skulle stå eller falla?. — Tillftyllestgörande vore — menar hon — om excellensen Nordenfalks vackra fras, representationsfrågan kan icke falla?, ännu en gång användes, ständerna sedermera obetaget att efter sig företeende omständigheter låta nämde fråga ?stå lull? eller falla. Emellertid är tant Agneta i egenskap af adiig stiftsjungfru ytterst uppbragt på hela reformagitationen, på peti.ionärerna. och på de 40,000 namnunderskrifterna, som hon i vredesmod reducerat till några namn på etv pappersark? — en fras, som hon först inventerade, men som Dagligt Allehanda genast tillegnade sig och använde, dock utan att citera källan, hvilket likvisst af tant ursäktas för det .oda ändamålets skul. Deruti har farbror utan all gensägelse fullkomligt rätt, att ecklesiastikministern sjelf hade bordt utarbeta det förslag till lönereglering för presterskapet, som skall föreläggas nästa ständer och hvartill ej blott grunderna ganska tullständigt uppgjordes vid sista riksdagen, utan hvartill äfven rikliga materialier redan länge varit samlade. Men å andra sidan bör ihågkommas, att hr ecklesiastikministern är en särdeles human man, prestersas vrede förfärlig, när det gäller tionden, deras heligaste rättigheter?, och för öfrigt är det så hjertans beqvämt att låta en komitå görat. Följaktligen blef en komit verkligen nedsatt förliden höst. Ledamöterna från landsorten anlände hit, med stor resignation beredda att hela vintern ifrigt arbeta och vistas i den på faror och frestelser så rika hufvudstaden. Ordföranden kammarrådet grefve Wrangel visade sig emellertid nog ädelmodig att göra allt sitt till att ätta lifvets bördor? för de öfriga ledamöterna och lät dem derföre i komiten tala så litet som möjligt. Men skref för dem alla gjorde han, sakrikt, klart och logiskt, som alltid. Innan de visste ordet af var det digra betänkandet färdigt; de sågo helt förbluffade på hvarandra, när grefven-ordföranden en dag framlade sitt opus till deras underskrift, och slutligen på sitt vanliga sarkastiska vis komplimenterade dem ?för ådagalagd humanitet och arbe:sifver?. Mer än tvifvelaktigt är dock, huruvida det högvördiga ståndet vid nästa riksdag voterar en tacksägelseadress till grefve Wrangel, kanske: snarare en liten bannlysning: Men rask just skynda bort. då han gaf henmme en sistal: