notionde och afkomst af löningsjord, och del berättigas till uppflyttning efter ålder i tjenstei till de öfriga äldre föktorsallöiningarne i mån a ledighet; och åberopades till stöd härför 1820 år skolordning, 1856 och 1859 årens skolstadgar sam kongl. cirkulärbrefvet den 14 Augusti 1856, ge nom hvilka författningar dels samma rättighete; vore dem tillerkända som öfrige lektorer, mec undantag endast af säte och stämma i konsisto rium, dels intet undantag i afseende å lönerna: beräkning egt rum för vissa lektorer såsom dom kapitelsledamöter, samt dels slutligen ålder i tjen sten angifvits såsom enda grunden för lönetu lärare emellan. I anledning häraf förklarade konsistorium den 19 Juni 1861, att det vore stri dande så väl mot lag och gammal häfd, som ock, med afseende å den olika arten, omfånget och ansvaret af sökandernas och de öfriga lektorer nas tjensteåligganden, emot billighet att, så vidt på konsistorium ankomme, bifalla ansökningen, 1 hvad den rörde anspråket att för framtiden efter ålder i tjensten och i tur med domkapitlets ledamöter komma i åtnjutande af prebendehemman, löningsjord och kronotionde, men att, nvad anginge begäran, att den fjerde och femte lektorerna anslagna löningsjord och kronotionde måtte dem tilldelas; så enär 1861 års stat för ifrågavarande läroverk upptoge fem lektorslöner att utgå till en del i Preben ehemman, kronotionde och löningsjord, men i anseende dertill, att lektorn dr J. W. Steinnordh i egenskap af rektor uppbure endast penningelön och, enligt kongl. brefvet den 29 Maj 1860, frånträdt rättigheten att innehafva någon indelning såsom 1öneförmån, femte lektorslönen vore ledig, Cederqvist, såsom den i tjensten äldste af sökanderna vore oförhindrad samma lön tills vidare åtnjuta. Sedan Cederqvist. och a GE öfverklagat detta beslut hos K. Maj:t, infordrades så väl konsistorii som statskontorets utlåtanden i ämnet och anförde statskontoret, att, då genom kongl. brefvet den 14 Augusti 1856 lärarne i naturvetenskap och främmande språk vid de högre elementarläroverken fått sig tillagde lektors namn och löneförmåner, samt S 72 af nu gällande skolstadga, utan att göra något undantag för dessa lärare, föreskrefve, att lärarne vid ett läroverk ega att de tjensterna. åtföljande löneförmåner, såsom dittills öfligt varit, efter ålder i tjensten tillgodonjuta, samt då, enligt 16:de punkten i kongl. brefvet den 22 December 1831, töreträde till spanmålslön eller fyllnad deri skall inom samma stift lemnas ät de högre lärarne framför de lägreoch inom samma grad åt de äldre framför de yngre, så syntes klart, att de lektorer, som egde säte och stämma i domkapitlet, ej vore berättigade till andra eller bättre löneförmåner än öfrige ektorer, hvadan konsistorii beslut saknade stöd af författningarne; och har K. Maj:t den 28 December nästl. år, med ändring af samma beslut, örklarat, det lektorerna Cederqvist och Kindberg, fastän de ej äro ledamöter i domkapitlet, ega att, vid inträffande ledighet, efter ålder i jensten komma i åtnjutande af och avancera till nögre löneförmåner lika med öfrige lektorer vid högre elementarläroverket i Linköping.