som vi lörutsett och beklagat, alltsedan man företog sig att sammanblanda ståthållarefrågan cch revisionstrågan samt anse den förra såsom det bästa medlet och den inaste vägen till den sednares lösning. Revisionsfrågan har tills vidare blifvit lagd ad acta, och vi beklaga detta ännu en gång af hela vårt hjerta, ty vi ha från början hyst den åsigt som justitieministern nu uttalat, att en revision hvarken är obehöflig eller utan all våda kan uppskjutas, och vi ha tillika klarligen insett, att agitationen i ståthållarefrågan skulle undanskjuta möjligheten af en revision, emedan vi icke lemnat ur sigte just de två vigtiga omständigheter, hvilka h. exe. justitiestatsministern nu framhållit såsom hufvudmotiver för att afstå från ett yrkande å en revision, nemligen att Norges friviliga samtycke är ett nödvändigt vilkor för revisionens genomförande samt att det skulle uppstå svårighet för konungen att finna norske män, af det anseende och de egenskaper, som för ett så vigtigt och grannlaga värf erfordras, beredvillige att i strid emot Storthingets och k. norska regerinens sålunda bestämdt uttalade meningar inträda i en komitå för handläggning af revisionen i en vidsträcktare omfattning. Det är med synnerlig tillfredsställelse vi erfara, att h. exe. frih. De Geer, på samma gång han sålunda insett, alt den väg, som regeringen förut beträdt i denna sak, icke kunnat leda till målet och på samma gång han helt och hållet frånträder sitt förut afgifna tillstyrkande af en unionskomits nedsättande, för att taga i öfvervägande de punkter -har framställt, dock häruti icke funnit en anledning för sig att utträda ur kabinettet, hvarmed åtskilliga bland dem, som göra sig mine al att vara hans ifriga anhängare och beun drare, så länge hotat, för den händelse detta länge förutsedda tall skulle inträffa. Den insigt h. exe. vunnit om revisionens behöflighet och den praktiska erfarenhet som han i sin nuvarande ställning hunnit förvärfva derom, att man i sådana frågor måste se sakerna praktiskt, aldrig lemna möjligheterna ur sigte och aldrig bygga på ögonbliekliga stämningar och uppbrusningar, göra oss för vissade derom, att han icke skall försumma: något passande tillfälle att åter och med mera framgång bringa revisionsfrågan å bane samt understödja allt hvad som kan tjena till att bana vägen för ett ömsesi digt tillmötesgående. Viäro derom så mycket mera öfvertygade, som äfven han desavouerardessa söndrande krafter, hvilkas arbe te, enligt hans tanke, medför stor fara. dessa krafter, hvilka hans kollega, utrikesministern, redan förut på ett så skarpt sätt karakteriserat såsom de der vilja göra affärer i splitet och söndringen, och mot hvilka en nyligen utkommen, från ett visst håll. såsom officiös uppgifven broschyr äfven varnar såsom de der glädja sig åt hvarje nytt misshällighetsfrö, och omsorgsfullt odla dessa frön, för att sprida missförstånd och misshälligheter, underhålla splittringen och såmedelst undergräfva vår styrkat. Villh. exe. friherre De Geer, i den ställning han nu innehar, verkligen använda hvarje lagligt och hederligt medel för genomdrifvande af en repr. sentationsreform iliberal anda, då verkar han i sanning derigenom långt mera för ett verkligt och varaktigt närmande emellan de skandinaviska folken än genom hvilka komiiter som helst, hvilka nu skulle kunna nedsättas med afseende på unionsförhållandena. För blifvande förhandlingar rörande: de unionella förhållandena synes i sjelfva verket vägen böra bli lättad genom den af konungen i sammansatta statsrådet, den högsta och för närvara:de i stridiga fali ensamt afgörande myndigheten, afgifna förklaring i afseende på en blifvande revision att den icke bör vara bunden vid vissa förut bestämda punkter och att de nya besltämmelserna icke allenast böra hvila på den principiella likhet, som måste utgöra grundvalen för föreningen emellan två fria och sjelf: ständiga folk, utan att de också böra affattas med försigtigt hänseende till det bestående och blott åsyfta att förbättra dettai de riktningar, der förbättring. pätagligen kräfves af den större insigt och fördomsfrihet, som bör vara vunnen genom ett halft århundrades framsteg, och framför allt. i de riktningar der full trygghet för det ena eller båda rikenas intressen erkännes nu icke vara för handen, men kunna helt och hållet eller i större mån än för närvarande tillvägabringas. Genom denna förklaring bör all den misstro. och det. missförstånd, som uppstått i Norge till: följd af det myckna fåfängliga ordandet om principal och underordnad ställning m. m., ge vika, och nästa Storthing icke mera ha någon anledning att protestera emot inledande af förhandlingar i och för afhjelpandet af de allra väsentligaste bland unionens brister. Vi kunna icke annat än på det högsta loforda det både från svenska och norska re eringens sida yrkade och af konurgen godkända beslutet, att alldeles bortlägga det frimurerisystem, som förut gjort sig gällande i afseende på de unionella förhandlingarne. Vi emolse. med: lifligt intresse offentliggörandet af de handlingar, hvilka till följd a regeringsbeslutet nu komma att publiceras. F Det i gårdagens officiella blad införda meddelandet rörande denna sak har följande lydelse: Sedan Kongl. Maj:t uti sammansatt svenskt och norskt statsråd den 9 April 1861, låtit sig föredragas ej mindre det af en den 30 Januari 1839 tillsatt komitå utarbetade förslag till för eningsakt emellan konungarikena Sverge och