LADY-BIRD) A LADY GEORGIANA FULLERTON. Min dyraste — jag kan kalla er så, ty ingenting på jorden är mig så kärt som ni — min älskade, låt oss så lefva, låt oss så dö, att vi i all evighet må kunna säga: Tack vare Gud att vi råkades, tack vare Gud att vi förstodo betydelsen at vår kärlek, meningen at våra lidanden, och i dem funno källan till högre frukter af dygd och af kärlek än oblandad sällhet någonsin kunde hafva skänkt oss. Alltifrån första dagen jag såg er, var det något som tvin; gade mig att gifva akt på er, att bedja för er, att känna det jag skulle få inflytande på ert öde. En gång, för en tid ..? han höll upp, det var en svallning i hans hjerta, sön: han knappast kunde beherrska; men, kufvande sin rörelse, fortfor han: ?Denna dröm förgick; jag såg, icke att jag missförstått Guds afslk 4 men det sätt, hvarpå den skulle verka, och jag hoppades ändå att till slut vi ej skulle hafva mötts förgäfves. Nu är jag siker derpå. Nu har en ljusstråle genomträngt mörkret; nu skall äfven ni hemta kraft och mod af både den förflutna och den närvarande sorgen. O, Gertrud, bådas våra hjertan hafva blifvit krossade under den tunga pröfning vi hafva genomgått och nu lida. Låt hvarje smärta, vi utstå, vän-. das till en välsignelse för andra. Låt räkneliga kärleksverk och högre, allvarliga sträfranden blifva frukten af våra lidanden; öch lå — på den dag då hvarje tår, hvarje suck, varje bägare kallt vatten blir räknad — skola vi då j säga, om vi genom Herrans ) Se A.B. neris 2 3 6331 och 33—M. I