Rättlegångsoch Polissaker. Bollebygdsmålet. Uti det af oss förut omnämnda målet an ,.ående af bonden Per Andersson i Fläsk jum anstiftade oroligheter m. m., har Bolle oygds häradsrätt den 23 sistl. Januari med delat utslag, hvilket vi efter Handelstidnin sen här återgifva: Sedan länsmannen Samuel Bruno den 3 Juni sistlidne år hos konungens befallningshafvande i Elfsborgs län anmält, huruledes gästgifvaren på Fläskjums gästgifvaregård Anders Andersson, af Bruno vid häradsrätten tilltalad för olaga häktning med flera förbrytelser, blifvit å andra rättegångsdagen af 1861 års sommarting af häradsrätten förklarad skyldig träda 1i häkte, lervid den tillstädesvarande folkmassan deröfver visade missnöje och förre nämndemannen Per Andersson i Fläskjum Öfreg., under skällsord mot rätten och Bruno, uppviglade folket till fridstörande oordningar, hvarefter, då nämnda mål den 21 Maj åter förekom, Anders Andersson blifvit från häktet utsläppt och i anledning deraf, på Brunos hemställning, konungens befallningshafvande dels under nämnde måls vidare handläggning vid domstolen till ordningens upprätthållande låtit anställa mililärbevakning, dels genom skrifvelse den 12 nästpåföljande Oktober förordnat landsfiskalen Svensson att mot Per Andersson för dennes ofvannämnda förfarande anställa åtal; så har bemälda landsfiskal anklagat Per Andersson för det han ej mindre den 3 Maj 1861 dels sjelf utöfvat och dels förledt andra att utöfva väldsamheter och fridstörande uppträden af vådlig beskaffenhet samt derunder mot länsmarnen Bruno i och för hans tjenst fällt smädeord, än jemväl å andra: rättegångsdagen af näst föregående vinterting härstädes den 16 Jan. 1861 våldfört nämdemannen Andreas Andersson i Lobol, för att å honom för tjensteåtgärd hämnas. Beträffande sistnänmda anklagelse hafva flera vittnen och deribland nämdemännen Magnus Olofsson i Grimsås, Olaus Andersson i Slätthult, Samuel Enelund och Johannes Bryngelsson i Tappebol jemte skrifvaren Winqvist vittnat, att Per Andersson hyst ilska och hämnd emot de nämdemän, som den 19 Maj 1859 biträdt häradsrättens beslut derom, att Per Andersson, som då varit tilltalad för grofva förbrytelser, skulle afhålla sig från tjenstgöring såsom nämdeman, intilldess han kunde visa sig hafva blifvit från samma förbrytelser frikänd, samt nämdemännen Olaus Larsson i Slätthult och Olaus Olofsson i Bua sammanstämmigt berättat, att de under sistlidne års vinterting härstädes tillika med Magnus Olofsson i Grimsås och förste nämdemannen eller häradsdomaren Andreas Andersson i Lobol, hvilka alla under samma ting såsom nämdemän tjenstgjort, haft qvarter på ett rum i ötra våningen å gästgifvaregården härstädes, och att Per. Andersson, efter det rättens sittning upphört, sent på aftonen, den 16 Januari i berörde rum inträdt samt, i tal och åtbörder ådagaläggande vrede och ondt uppsåt, med fattadttag i Andreas Anderssons rockktage i och för tjensten honom, angripit och genom ryckning och knubbande våldfört; hvarom afhörda vittnen Magnus; Olofsson i. Grimsås. och pigan Johanna Andersdötter på gästgifvaregården vetat att utsäga upplysningar, som understödt de andra vittnesmålen innehåll. Dessli