: (Mining Journal. 1861. Oktober.) Det har ganska riktigt förutsagts att de af jordbeck och papper sammansattas. k. asfaltrören skulle i många fall visa väsentliga företräder framför rör af jern och af andra till rör vanligen använda metaller, samt att de till följd hära! skulle komma mer och mer i bruk. För vigten och nyttan af denna uppfinning talar, att en sådan auktoritet, som sir Nicholas Wood i Newcastle upon Tyne, nyligen låtit beställa ett stor: antal dylika rör för att nyttjas till Hettons stenkolsgrufva, sedan man utrönt att de vid bergs driften äro att föredraga framför alla andra slag: rör. Särdeles värde eger vid många tillfäller deras jemförelsevis ringa tyngd, som gör möjlig att föra dem upp i Vergsbygt er, dit endast ae djur men ej åkdon kunna komma. Af denn anledning har ett stort inköp af asfaltrör skei för ett sydamerikanskt grufvebolags räkning Detta parti skall nemligen transporteras flera 10 miles öfver bergshöjder på packsadel. Då så dana rör kunna läggas och flyttas med stor lätt het, så begagnas de äfven mycket vid engelsk: stengodsfabrikerna och tegelbruken. I Victori: Patriotic Asylum, Wandsworth, användas de me: bästa framgång till vattning; de jernrör, so! härtill skulle åtgått, hade enligt förslag skola kosta omkring 250 , hvaremot de asfalterad pappersrören biott kosta omkring 65 Z, eller fög mer än fjerdedelen. Nytt slags salikälla I Nordamerika. I(Cosmos. 1862, Januari 3.) I Welleville (Columbiana county, Ohio) had man märkt spår till bergolja i jordytan, och trodd sig kunna genom borrning finna en ny oljkällc man NL a likväl utan framgång borrninge: ända till 480 fots djup. Då utbröt väl en strör ur borrhålet, men icke af olja utam af vätgar och utbrottet var så häftigt, att icke blott bor och borrstänger, utan äfven 200 fot jernrör, so: efterhand blifvit nedskjutna till borrhålets fodring uppslungades ur hålet. Gasen följdes snart c en stråle salt vatten, som bildade ett vattensprån at borrhålets vidd, och 150 fots höjd, och blar dadt med gas. Sedan detta flöde fortfarit oa! brutet i sex månader, har man nyligen fallit p den tanken, att tillpödogtra saltvattnet och g: sen gemensamt. an leder nu vatten och gz genom underjordiska rör till ett slags afduns: ningsdämmar, och der tänder man gasen, hvil ken meddelar tillräcklig hetta till saltvattnet inkokning. I stället för den olja man sökte, ha man sålunda fått salt, och af detta, fullkomlige: renadt och kristalliseradt, fås 1 barrel i tim men, En guläklump. CRepertory of tke 29ih Meeting of the Britisk Associction.) Vid3s britiska naturforskaresamfundets 29:å möte i Aberdzen förevisade professor J. Tennar cn förgyld afgijutning af den största guldklum; som; anträffats i Australien. Den hade funnits Bakers Hill vid Ballanat den 11 Juni 1858 oc! vägde 2217 ounces (147,88 K). Den blef neå smält i London den 22 September 1859 och len: nade guid till ett värde at 8376 2 10 sh. 10 a. eller för 150777 rår 75 öre rmt. Guldfynd på Nya Zeland. (Cosmos. 1862, Jan. 10.) Utsigterna till framgång vid guldgräfningen Tuapica på Nya Zeland äro längt större än Anstraliens guldlager. Hvar vecka afgår unde eskort omkring 500 uns guld, och hvad son medföres af enskilda personer utan eskort ärän nu betydligare; i allmänhet kan hvar guldgrät vare samla 3 till 4 uns om dagen. Landet ä dessutom så rikt på vatten och så bördigt, at tillgången på hvardagslifvets behof är här vid: ymnigare än i Melbourne. Några nya guldsands fält hafva begynt bearbetas, med ika mycke: framgång som de i Tuapica. Fastlimning af trä vid metall, sten, glas o. s. v (ELswErs Chemisch-technische Mittheilungen 1860—1861. Berlin, 1862.) Vanligt draglim tillagas såsom för snickeriarbeten till limning i allmänhet; men sedan inblandas, under jemn omröring, så mycket finsiktac träaska, att ett slags tjock fernissa danas. Denn: ännu varma blandning sammanhäftar trä så fas vid sten och metaller, att de ihoplimmade de larne vanligen gå förr sönder än åtskiljas. Slip stenar, fästade på träskifvor med detta kitt, hat va redan varit 1 flerårigt bruk utan att lossna. Glaslöpare för emaljfärgsrifning, hvilka fått et medelst nyssnämnda limning påfästadt handta; af trä, hafva visat sig lika fasta. Smältbar leras förvandling tll eldfast. I London Journal of Arts för Augusti 1860 med delas, efter Bowers patent, såsom någonting nytt att man kan ur vanlig lera bortskaffa jernoxid kalk och talk, hvilka vanligen i förening mer lera göra henne smältbar; man behöfver för de ändamålet endast blanda leran med rå saltsyr: och koka blandningen en timma, samt seda frånsila hvad saltsyran upplöst. Detta nyss England patenterade förfarande uppgafs likvä sedan 12 år förut, eller 1847 i Frankrike (enl PInstitut, n:r 594), och man hade redan dåsmäl stängjern i af dylik lera formade deglar, uta att deglarne mjuknade dervid. Taonneln gonom Alperna. (Cosmos. 1862, Januari 17.) Genom vanlig sprängning har man redan spräng omkring , af tunneln genom Mont Cenis nemligen 730 meter från franska sidan och 9öät från den italienska eller tillsammans nära 170 af de 12,000, som tunneln kommer att hålla Helt nyligen har man i Modane begynt mec bästa Tampång använda de nya maskiner, hvar med: genombrytningsarbetet kommer att hädan efter fullföljas. Upphaspling af Ailanthussilke. (Cosmos. 1862, Januari, 3.) Det mot köld oeh regn härdiga slag af silkes maskar, som utvecklar sig och trifs under ba himmel på den flygsandbindande Ailanthusbusken (hvilken äfven funnits kunna växa i Sver ge), spinner väl stora kokonger, men af ett slag som man icke hittills ansett vara haspelbart. utan blott kunna nyttjas till florettsilke. Vic franska vetenskapsakademiens sista samman komst förlidet år anmälte likväl den om silkesodlingen så förtjente naturforskaren Gurin-Måneville, att grefvinnan Vernåde de Corneillan i Paris och d:r Forgemol i Tournan (Seine Marne) lyckats upptäcka hasplingssätt för detsamma oc) hvar för sig tagit patent på sina metoder. Ailan. thuskokongerna ge efter Degas sätten ett godt silke. en trådar om mer än metres (2694 fots) äl ingd, och af 4 kilogrammer kokonger fås 1 kilögram upphaspladt silke. Till Redaktionen af Aftonbladet. Med anledning af Aftovbladets artikel ; n:r 35 den 12 dennes och ett dertill följand: dagen gjordt tillägg, rörande pigan Josefint Fredrika Båhrmans öfvergång till romersk: katolska trosbekännelsen. anHKåller iag öd