nen, bestod endast af en matros och två gossar. SPANIEN. Enligt underrättelser. från Madrid af den 7 dennes hade Martinez de la Rosa aflidit. Hön var president uti det i September 1860 nybildade statsrådet. TYSKLAND. Preussen. Det går ett rykte i Berlin att regeringen vill begära upptagande af ett lån å 15 millioner thaler för att göra Preussen till en sjömakt af andra rangen. ÖSTERRIKE. De österrikiska tidningarne tyckas ännu icke ha lof att omtala, det fråga är om erkehertig Maximilians förseende med en mexikansk trön, men en korrespondent från Wien till en Hamburgertidning vet dock nu att berätta derom. Kejsar Frans Josef tycker icke mycket om projektet, säger han; men hans broder, erhehertig Maximilian, är desto mer belåten med den lysande utsigten. ITALIEN. Enlig! underrättelse från Turin af den 5 F-bruari hade ministeören ändtligen framlagt budgeten. Den kommission, som af parlamentet blifvit utsedd till densammas gran: skande, höll den 4 dennes sin första sammankomst. Oppositionen väntar budgetsdebatten med stor otålighet, emedan densamma under denna diskussion ämnar börja den afgörande striden mot ministeren. Huru: länge parlamentets session kommer att fortfara är ännu ej bekant; men skulle alla lagförslag, som blifvit afgifna, företagas till pröfning och afgörande, så anses 1861 års session ej komma att sluta förr än i Maj månad 1862. Italies? förslag, att regeringen borde låta Mazzini återvända till Italien utan alla vilkor, förordas lifligt af de genuesiska Ooppositionsbladen. Ricasoli berättas äfven hafva i denna fråga förändrat åsigt, och ministerpresidenten skall numera anse såsom god politik af kabinettet att låta denne landsflykting obehindradt återvända tilltsitt fädernesland, emedan han der hemma anses vara mindre farlig för Italiens och Europas lugn än om han fortfarande förblifver förvist. Mazzini sjelf skal! känna en liflig längtan alt få återvända till sitt sköna fosterland. Indåp. Belge anser Mazzini göra mera skada i London än han skulle kunna göra uti Genua. Mazzinistiska partiet hade utskrifvit en generalförsamling till den 9 Mars och men förmodade att detta demokratmötes beslut skulle utfalla mycket mera revolutionärt om partiets hufvudledare vore personligen närvarande. Den 9 dennes lades uti Magenta grundstenen till en minnesvård öfver det stora fältslag, som utkämpades i och omkring nämnde stad och med seger krönte de allierades härar. RYSSLAND. Enligt ett telegram från Petersburg skall regeringen ha anvisat en summa af 5 millioner rubel silfver till förskott åt de jordegare, som ha mindre än 21 lifegna. AMERIKA. Enligt bref från Washington af den 22 Januari hade separatisterna utrymt Mansesas och intagit en ställning längre söderut. Vägarna uti Virginien voro så dåliga, att transporten af tyngre föremål var alldeles omöjlig, och general MClellan ansågs komma att möta de största svårigheter om han nu försökte framrycka med sin här. Emellertid hade flera regementen den 21 Januari gått öfver Potomac vid Washington. Washington Globe meddelar en uppsats rörande det förräderi, som bedrifves af en del af statens högre civiloch militärembetsmän. Man vet, påstår Globe, att flera af unionregeringens tjenstemän underhålla en vidsträckt bretvexling med rebellerna, och tidningen yrkar att åtgärder måtte vidtagas att rycka masken från dessa landsförrädare, samt hotar dem, som blifva upptäckta, att blifva hängda på närmaste lyktpåle såsom ett välförtjent straff för deras nedriga förbrytelse.