vidd, blifvit ornad mellan sjöarne Alkvettern och Lonn, hvilken sednare sjö är belägen alldeles invid eller nedanför Knappforsen, dels ock förefinnes från de många andra lastageplatserna till Sjöändans faktori, uppenbarligen för det allmänna medför högst betydliga fördelar, de der låta bäst upptäcka sig vid betraktandet af det upplysta förhållande, att under seglationstiden år 1856 forslats från faktoriet vid Sjöändan på jernväg till Kristinehamn effekter, som inbragt 1 frakt och provision ett belopp af 61,919 rdr 36 sk. 3 rst. rgs, motsvarande, enligt fastställd taxa efter 18 sk. rgs dr skeppund, en vigt af icke mindre än 165,119, skeppund — och hvilka fördelar i betydenhet otvitvelaktigt komma att än mera ökas i samma mån som industrien utvidgas och ytterligare kommunikationsanstalter inom orten beredas, hvaraf åter lika obestridligt följer, att ett bifall till kronoombudet Köhlers yrnde af kungsådras öppnande i Knappforsströmmen måste genom den på seglationen störande inverkan, som häraf komme att uppstå, i betydlig mån föranleda till skada förK. M:ts och kronans samt det allmännas rätt — pröfvar häradsrätten rättvist ogilla kärandenas och kronoombudet Köhlers påstående i ofvanbesagda hänseende. Hvad härefter angår de enskilda parternas tvist rörande den vid AN adda befintliga fördämning, så hafva kärande jordegarne till domstolen inlemnat de för utredning af denna fråga utaf distriktehefen majoren D. W. Liljehöök och löjtnanten vid flottans mekaniska kår E. Cullberg afgifna besi, tningstnatenmenter och utlåtanden, införda uti häradsrättens protokoll för den 2 Åugusti 1855, hvilka handlingar nämnda käranders motparter numera is. hufvudsakligaste måtto godkänt, i följd hvaraf dessa handlingar tilläggas laga vitsord i och för bedömandet af de frågor rörande Knappforselfven och den vid Knappforsen befintliga ammbyggnad, som stå i sammanhang med ofvanbesagda tvist. Härjemte hafvå nyssnämnda kärander, till förment ytterligare stöd för deras käromål, inlemnat ett af kommissionslandtmätaren Theodor Romell afgifvet protokoll och utlåtande öfver af honom, efter vederbörligt förordnande, med biträde af gode män, under förlidet år verkställd undersökning angående rn vid Knappforsen i och för utrönande af den skada, som berörda dammbyggnad genom DEN kunde förorsaka en del af ofvanför dammbyggnaden belägna egor, af hvilka handlingar inhemtas, att undersökningsmännen uttalat den öfvertygelse, att för Nils Jonsson i Åsbergsviketorp, onas Simonssoti i Nohlby, Carl Johan Nilsson i Stensnäs, Petter Persson och Carl Petter Jans son i Stensviken, Petter Olsson och aflidne Lars Larssons från Käxsundet sterbhusdelegare, Jonas och Axel Jonssöner i Åsviken, agnus Magnusson och Sven Pettersson i Sundstorp, Jonas Erik Pettersson i Wäsby, Petter Magnus Pettersson och Petter Jansson i Granviken, Per Gustaf Pettersson i Östra Näs, Nils Persson i Vestra Näs, Nils Ersson i Stockviken, Anders Andersson i Löfnäs, Frans Nilsson i Bresäter, Carl Nilsson i Åsjöhyttan och Erik Olsson i Faddsjötorp, af hvilka personer Nils Jonsson i Åsbergsvikstorp Petter Olsson i Käxsundet; Sven Pettersson i Sundstorp och Jonas Petter Eriksson i Wäsby dock icke deltagit FE egg uti förevarande mål skulle, i händelse Knappforsdammen blefve borttagen tillgodokomma en vinst i uppskattad jord af tillhopa 176 refvar 72 stänger och 61 fot af qvadratinnehåll, beräknadt efter ett pris af 50 rdr rmt för hvarje an till ett sammanlagdt värde af 8835 rdr 33 öre nyssnämnda mynt, men att i annat fall dem komme att tillskyndas en årlig skåda, beräknad efter 6 procent å jordens nyssbesagde kapitalvärde, af tillhopa 530 rdr 16 öre lika mynt. Innehållet af i särskilda besigtningsinstrumenter och utlåtanden, jemte hvad parterna hvar å sin sida andragit, och i öfrigt uti målet förekommit, har häradsrätten tagit i öfvervägande; och ehuru egarne af Knappen qvarn och såg icke egt att förete någon hand ling, som kunnat lemna upplysning om den rätt vederbörande meddelats i afseende på dammbyggnaden vid vattenverkens anläggning, eller i afseende på rättighet för brukspatronen Nils Mitander att tid efter annan vidtaga förändrin gar med dammbyggnaden; likväl och emedan häradsrätten icke får lemna utan tillbörlig mm märksamhet den omständighet, att bifall till käromålet om fammbyggnadens utrifning och försättande i det skick, hvaruti den vid de ifrågakomna vattenverkens anläggning befunnits, måste, enligt hvad upplyst är, helst det blifvit åda galagdt, att brukspatronen N. Mitander vid den nya dammens anläggning i betydlig mån upprensat . strömmen genom borttagandet, på sätt vittnet Jonas Mattsson vid Knappforsen sig utlåtit, af en hel hop berg och moras, som funnits i strömmen, samt att vid uppförandet at kanaloch slussbyggnaderna vid Knappforsens stensprängning och annan upprensning, ej mindre i sjelfva elfven, än äfven vid Forshufvudet, eller Knappforselfyens utlopp ur sjön Alkvettern egt rum, medföra den följd, ej mindre, att vattenverken vid Knappforsen skulle förlora deras behöriga drifkraft, utan äfven att deifrågastälde kanaloch jernvägsanläggningar, som på sednare tiden tillkommit för högst betydli a kostnader, deraf en del; i anseende till nämnde anläggningars stora gagn för det allmänna, blifvit bestridd med och utan återbetalningsskyldighet, af statens medel, uppgående till ett sammanräknadt belopp af icke mindre än 312,333 rdr 16 sk. bko. komma att lida skada, den der ej utan betydligare kostnader och måhända ej förr, än efter en längre tids förlopp, kunde återställas; ty och då käranderne, för erhållande af en sådan jordvinning, som uti landtmätaren Romells meddelta utlåtande beräknats, såsom en följd af Knappforsdammens utrifning, icke ndlagt talan härom i öfverensstämmelse med föreskriften uti kgl. förordningen om ändring och utrifning af vattenverk under-den 20 Januari 1824, men under:åtenheten jemväl å bolagens för de ifrågakomne Kanaloch jernvägsanläggningarne sida att, innan dessa er KJ företagits, söka tillämpning af nyssbesagda kongl. författning i och för vattenverkens 1 fråga inlösen, hvarigenom aftal mellan nämnde bolag och jordegarne om vattenståndet vid Fnapptareen kunnat tillvägabringas, icke kan åflägsna bolagens rätt att, för dessa om ningars bestånd till det alimännas gagn; påkalla det skydd, som omständigheterna kräfva, finner häradsrätten sig icke kunna bifalla kärande jord egarnes yrkande af utrifning alldeles af oftaberörda dammbyggnad och dennas försättande i det skick, hvaruti den vid vattenverkens anläggning befunnits; men enär det blifvit å vederdelosidan medgifvet, att kärandernes egor lida af vattenöfversvämning, och det måste, på grund af hvad i målet förekommit, såsom ostridigt antagas, att denna öfrersgämmning om icke helt och hållet, åtminstone till en del, vållats af den högre fördämningen vid Knappforsen, men synnerligast af det sätt, hvarpå vederbörande skött och handhaft de å dammbyggnaden befintliga grundluckor; och häradsrätten :uti mål af förevarande beskaffenhet, i och för omdömet angående det mer och mindre skadliga eller nyttiga för de ömsesidiga parterna af den an dambyggnaden, har att fästa uppmärksamhet vid hvad parterna för målets biläggande genom