den obesutna befolkningens rösträtt beräknas i bråk af mantal, men andra yrkade röst beräkning per capita. Vidare anmärktes aj en talare det onaturliga deri, att främmande religionsbekännare nu, på grund af mantals beräkningen, ej blott kunna deltaga i val a! tuthersk prest, utan stundom till och med ensamme utse honom, hvarpå äfven ett exempel anfördes. Efter diskussionens slut framställdes icke mindre än åtta propositioner, i enlighet med hvilka utskottets yttrande i frågan hufvudsakligen utföll sålunda: att TJ rättigheten till deltagande iprestval på lan det, ej borde såsom hitintills vara inskränkt ill fastighetsegare, uan. utsträckas äfven till jordtorpare och gerningsmän; att rösterna skulle beraknas icke per capita, utan i förhållande till de röstandes större eller mindre bidrag till presteaflöningen; att, i händelse -mantalet dock skulle bibehållas såsom srund för röstberäkningen, det förmedlade nantalet borde antagas till norm, samt slutigen att främmande trosförvandt ej vore röstberättigad vid val af luthersk prest. I den nu följande frågan n:o 36 mom. d, angående förändring af stadgandena om resterskapets aflöning, uppträdde först domprosten Borg med ett längre anförande, hvar; en förändring af det nuvarande afl ningssätjet på det högsta förordades. Detta aflöningssätt vore nemligen menligt för presterskapets aktning och anseende lika mycket som för jordbrukets tidsenliga utveckling :kamt dessutom osäkert. ojemnt och i vissa delar af landet t. ex. Österbotten till grunden obilligt. En förändring vore nödvändig och denna ansåg talaren böra bestå i ett upphäfvande af hela det gamla aflöningssättet. med alla dithörande jura stole sam införande-af en bestämd aflöning, som, der ej både löntagaren och församlingen önskade bibehålla-detgamla uppbördsssättet, borde uppbäras genom kommunalstyrelsen. Dock skulle den föreslagna regleringen blott antagas på försök för en viss tid,t. ex. femtio år, såsom i Sverge blifvit föreslaget. I yrkandet på en genomgripande förändring instämde prosten Europeus, som derjemte ville i sådant afseende fästa uppmärksamhet vid ett af ministern biskop Monrad i Danmark framstäldt reformförslag, enligt hvilket presterskapets tionde allt efter inträffade vakanser skulle ingå i en presterlig lönefond. nvarifrån presterskapets efter särskilda klas-) ser bestämda och efter en längre tjenstetid! förökade löner komme att utgå och af hvil-! ken presterna äfven skulle pensioneras. Intill dess en sådan reform hunnit genomföras, borde dock de hufvudsakliga olägenheterns; afhjelpas genom ändamålsenliga föreningar. tionde spanmålens fixerande till bestämdt belopp, uppbördens verkställande genom! socknestyrelsen m. m. Professor Schauman. som hufvudsakligen förenade sig med dom! prosten Borg, ville derjemte framhålla nödvändigheten af en jemnare fördelning af af löningen mellan presterskapet inbördes, of-l seende en behöflig förbättring af det lägre) presterskapets lönevilkor. i Sedan ännu åtskilliga andra talare yttrat sig, hvarvid bland annat väcktes fråga om annexernas afskaftande emot ersättning tilll innehafvarne, lemnades frågans vidare be-i handling till följande dag. i Den 6 Februari uppträdde i ofvannämndaj fråga ytterligare flera talare synnerligen afj bondeståndet, hvilka i hufvudsaken voroj ense om behofv.t af en reglering af presterskapets aflöning, den de flesta ansågol böra utgå dels i spavmål, dels äfven i smörj och penningar. Derjemte yttrade sig flera talare af samma stånd emot bibehållandet af presterskapets boställen, hvilka, åtminstone der ett större jordbruk idkades, ansågos. draga presterskapet från deras kall, hvarjemte några af dessa talare funno kapellansbefattningarna småningom kunna genom pastoraternas klyfning göras obehöfliga. För bibehållandet af boställena uppträdde; deremot prosten Andelin och domprosten Renvall, båda från synpunkten af deras behöflighet såsom bostäder för församlingens prester och emedan presterskapet derigenom förenades uti gemensamma intressen medi jordbrukaren. På yrkande af prosten Soh!bergs beslöt utskottet slutligen genom votering att, i enlighet med senatens förslag.) endast förorda det frågan isin helhet borde vid första landtdag jöreläggas. ständerna samt, i händelse en reglering dervid af ständerna önskas, densamma till derpå följande landtdag förberedas. Nu öfvergick man till frågorna rörande allmänna husbållningen och deribland först n:o. 38 angående afskaffande at husbehofsbränvinsbränningen. Den förste talaren, grefve Creutz, framhöll i ett längre föredrag det menliga inflytande det nuvarande bränvinsbränningssystemet utötvade på jordbruket samt de för-. derfliga verkningar det haft på allmogens moral, samt förordade. derföre att bränvinsbränningsrärttigheten skulle upphöra att vara fästad vid jorden, utan bedrifvas blottistörre fabriker; jordbruket borde befrias från den deraf betingade skatten, hvaremot fabrikerna, äfvensom mi: utering och utskänkning al! bränvin, skulle beläggas med hög skått, som utesl tande borde Komiba jörabriket tillgodo. Baron Carpelan ansåg öfvertygelsens väg härvid vara den verksammaste, men ville dock instämma i bränvinstillverkningens skiljande Tfrån jordbruket samt den deraf betingade skattens upphörande. Dis kussionen afbröts här och uppsköts till nä sta session. Staden Wasas 250-åriga jubileum. : Den 30 Januari på aftonen firades i skolsalen i Wasa en fest till minne af stadens 250-åriga tillvaro. En korrespondent beskrifver densamma på följande sätt: . Salene fond var prydd med en dekoration. före