41 till land. De sju som aflägsnat sig unde nätten kommo till en stor klippa till hvilken d styrde sin kosa och blefvo räddade. S— 0120 Finska; ständerutskottet. Vi ha i-dag bekommit finsk post, hvaru vi hemta följande fortsatta redogörelse fö utskottets öfverläggningar: Den 3 Februari förekom först frågan n:r 23 om häradshöfdings berättigande att utan särskildt tillstånd af hofrätten hålla urtima ting i civila mål, hvarvid utskottet, efter en kor. tare diskussion, genom votering yttrade sig i enlighet med senatens förslag i ämnet. Frägan n:r 35 angående förminskande aj revisionsskillings belopp m. m. företogs derefter; utskottet stannade, sedan några anmärkningar emot senatens förslag i frågan blifvit diskuterade, genom särskilda voteringar vid följande beslut: revisionsskillingen borde nedsättas från sitt nuvarande belop 96 rubel till 40 å 50-rubel samt tiden fill dess deponerande förlängas. Revisionssökande skulle befrias från att lösa hofrättsakten i revisionsmål och från skyldigheten att träda i häkte, då han ej förmår fullgöra hofrättens dom. Vidare torde ändring hos högsta domaremakten få genom besvär sökas i följande fall, der sådant förut ej varit tillåtet, nemligen: om hofrätt antingen förklarat part skyldig att med ed värja sig från käromål eller styrka någon uppgift eller ock ej ansett skäl förekomma till sådan af underdomstol ålagd edgång, om domstol eller guvernör ansetts obehörig att ett anmäldt mål till behandling upptaga, om part för tilländalupen. preskriptionstid elier annan så dan orsak förklarats sin talan förlustig samt i alla från guvernör eller underdomstol till hofrätt i besvärsväg inkomna och at hofrätten slutligen medelst dom eller utslag afgjorda mål. Härefter skreds till behandling af frågan n:r 36 mom. a om förändring af skolväsendets nuvarande förhållande till kyrkostyrelsen och det förstnämndes ställande under en särskild förvaltning, äfvensom om en förändrad organisation af domkapitlen i landet. Diskussionen i denna fråga hann dock ej samma deg afslutas. örst uppträdde kyrkoherden Hackzellsom, utgående från grundsatsen om arbetets fördelning, förordade senatens förslag. Häremöt yttrade sig prosten Alopaeus emot förslaget samt ansåg en garanti för skolväsendets fria utveckling ligga deri, att det i de skilda stiften stode under skilda skolstyrelser, såsom nu är fallet. Dock borde damkäpillen omorganiseras, sålunda att de fördelades i två divisioner, en för kyrkliga och en. för skolärender. Domprosten Borg. ansåg väl ett skljande af kyrkoch skolstyrelsen vara på det högsta af nöden, bide i kyrkans och skolans intresse, men motsade deremot på det bestämdaste den afsedda centralisstionen at skolstyrelsen, i hvars ställe föreslogs enskild skolstyrelse i hvarje stiftsstad, bestående af biskopen samt tvenne af öch bland stiftets skolmän fritt valde ledamöter; hvarjemte ofta förnyade visitationer af skolorna förordades. Likaså borde domkapitlen reorganiseras så att, utom biskopen, dom-prosten och teologie lektorn vid gymnasium, tvenne af presterskapet inom stiftet valde le-.damöter skulle deri hafva säte och stämma, För öfrigt förordades både skollärareoch .prestmöten; såsom nödiga för en fri utveckling af begge institutionerna. Possessionaten von Essen yttrade sig äfven för ettfullständigt skiljande af kyrkooch skolstyrelserna samt för en centralstyrelse för skolan, jemte: hvilken prövincialstyrelserna döck kunde bestå, men yrkade derjemte att äfren lekmän skulle lemnas tillträde inom kyrkostyrelsen. Häruti instämde hbufvudsakligen prosten Forsman, domprosten -Renvall, professor Schauman och prosten Sohlberg, som tillika ansåg alla presterliga examina böra afläggas icke inför domkapitlen utan vid universitetet. Den 4 Februari fortsattes behandlingen af samma fråga, då än flera talare uppträdde, de flesta för senatens för slag, hvilket äfven vid skedd votering erhöll en afgjord pluralitet, som äfven tillföll förslaget om lekmäns upptagande inom kyrkostyrelsen. Härefter företogs mom. 6 under np:r 36 angående upphäfvande af den såkallade indigenatsrätten, enligt hvilken ingen kän ordineras eller befordras till prest inom annat stift än det han genom födseln tillhör. Denn: föråldrade rättighet, som af en talare stämplades såsom en art lifegenskap, fann i sin nuvarande skick ingen försvarare inom ulskottet. Endast en talare yttrade sig för densammas bibehållande med vissa inskränkningar, men äfven han blef vid voteringar ensam om sin åsigt. Nu följde mom. ce. afsammanummer, beträffande revision af författningarne rörande restval; hvaronr diskussionen cj samma det fann afslutas, utan fortsattes den 5 Februari Af flere talare yttrades den åsigten, at mantalen; både de oförmedlade, som hittills utgjort grunden för rösträttighet vid sådan val, och de förmedlade, som senaten i sådar afseende förordat, vöre dertill olämpliga emedan äfven den obesutna befolkninge; borde ega rätt att deltaga ivalct afsin själv Sörjare. Denna rätt ville en del talare ut sträcka till-alla husfäder inom församlinger.