STOCKHOLM den 6 Febr. Vi veta icke att nägon menniska i våra ?dagar underkänner behofvet och nödvän?digheten af en total representationsreform, grundad på principer, som i första rummet innebära ståndens upphäfvande? — yttrade nyligen 7Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning?. Frasen förekom i den bekanta artikeln om Politisk jargon?, som vår Göteborgske samtida riktade mot utgifvaren af Polit:sk Tidskrift för Sverges allmoge, förre. riksdagsmannen Samuel Ödmann. I den RE med hvilken Samuel Ödmann för några dagar sedan genmälde Handelstidninen, har han redan upptagit dess ofvanan-. örda yttrande och ganska riktigt visat, att just detta, om något, är jargon?. Det är ej för att komplettera Samuel Ödmanns bevisning i detta hänseende — ty den var ganska fullständig och slående — utan endast för att genom anförarde af ett par nya exempel erinra Handelstidningen, i huru hög grad dess påstående innetattade ett misstag. Vi rekommendera derföre i första rummet: till ?Handelstidningens? benägna uppmärksamhet en af de sist utkomna numrorna. al tVäktaren, der denna tidning visar sig med; helig fasa ha förnummit, att exeellense YDe Geer förklarat att den reform, för hvilken regeringen vill verka, bör utförasi den riktning, som med framgång blifvit beträdd af nästan hela det fria Europa. Dessa ord anser SVäktarenX häntyda på Cen representation, byggd på grundsatsen at allmänna eller samfälta val, och låter derpå förstå, att en sådan är oantaglig, enär de anmärkningar, som blifvit gjorda emot de allmänna och samfälta valen, förmenas ha befunnits oemotsägliga och ytterligare på det mest tydliga sätt blifvit bekräftade af erfarenheten i andra länder, hvilken visserligen icke ådagalagt förträffligheten af de allmänna valen, utan tvärtom visat huru illusorisk en allmän rösträtt är och att man deraf kan få hvilka resultater som helsi. Det lärer icke undfalla vår ärade kollega i Göteborg, att Väktaren4, då den sålunda fördömer öfver en kam både de allmänna och de samfälta valen, i sjelfva verket motsätter sig Xståndens upphätvande, ty ståndsoch klassval äro, så vidt vi känna, den enda motsäts man känner till allmänna eller samfälta val. Afven en annan publicistisk. organ, nemligen Borås Tidning, gar för några dagar sedan tillkänna sin bäfvan-för de i reformadressen begärda samfälta valen, och bör väl följaktligen äfvenledes, så framt-eljest någon logik finnes i dess resonnement— hvilket vi dock icke vilja gå i-god för — betraktas såsom äntiui en öppen och förklarad anhängare af ståndsfördelningens bibehållande. Med afseende å det behändiga sätt, på hvilket Väktaren i samma fördömelse förenar både de allmänna och de samfälta valen, ha vi ett ord särskildt att tala med denna vår ärade samtida; Det är sannt, att bladet i Borås: gör sig saker till enahanda sammanblandning, och det kan visserligen väcka någon förundran. att sådant är möjligt uti en uppsats, som man, utan alltför stort äfventyr aw misstaga sig, kan antaga härrörer från en mån med ganska långvarig erfarenhet af offentliga värf och politiska förhandlingar. Men man har icke vant sig att räkna alltför noga med hans framställningar eller begära för mycket af hans förmåga att göra distinktioner. Helt annat är förhållandet med Väktaren, som visat sig ha så pass reda på hvad den säger, att man har svårt att betrakta dess förfarande såsom en svaghetssynd. Eller skulle det versligen vara bona fide, som vår andäktige yrkesbro der, efter att ha flera gånger nämnt allmänna val och samfälta val i bredd med hvarandra, såsom vore det ungefärligen enahanda saker, såsom argumenter mot både det ena och det andra valsättet anförer några exem på huru de allmänna valen blifvit missrukade? Vi tänka högst ogerna illa om vår nästa, och vi ville derföre gerna antaga, att Väktarens argumentation härrörer från ett förbiseende; men vi kunna icke neka, att starka tvifvel tränga sig på oss, då vi erinra oss hvilken gammal och välbekant manöver det är hos de stockkorservative att söka afskräcka från all reform, grundad på samfälda val, genom att peka på de olägenheter, hvarmed de allmänna valen anses-ha varit förknippade på de ställen der de varit tillämpade. Ingen, med ringaste anspråk på politisk bildning, är likväl okunnig om den himmelsvida skillnaden mellan dessa båda begrepp; man vet nogsamt, att med sllmänna ver förstås det valsätt, der hvarje till myndig ålder kommen man är röstberättigad; hvaremot med samfälda val icke förstås något annat, än att de, som hafva rösträtt, skola utöfva den tillsammans, utan skilnad till stånd eller klässer — ett valsätt. som lemnar aen frågan helt och hålet öppen, hvilka som böra erhålla rösträtt. Utan att nu yttra oss om de villkor, som hos oss böra fastställas för åtnjutande af valrätt. anmärka vi blott, att hvarken 4Väktarent eller någon annan-lärer vara i okunnighet om, att icke ringaste anledning förefinnes, att regeringen skulle framlägga ett förslag om än rösträtt, och försöket att uppväcka farhågor mot reformen genom talet om den allmänna valrättens vådor kan således endast vara, antingen ett förbiseende eller ett mer eller mindre fromt bedrägeri. Vibörjade vår up sats med några ord, riktade mot Handelstidningen. Vi sluta den med uttalande af den öfvertygelse, att HanDet blir måhända en högst smärtsam stund