kan den mindre jordbrukaren ej af egna; krafter bereda sig, och hans bemödanden: upphöra, då de ej leda till något 2 4 Derföre hafva t. ex. i Irland och på andra ställen linförädlings-sällskaper bildat sig, hvilka lika litet som andra filantropiska stiftelser afse att bereda några fördelar åt ledamöterna sjelfva, utan egna. sin verksamhet dels åt uppmuntrandet af linets förbättrade odling och behandling, dels äfven åt :beredandet af möjlighet för odlaren att få sia förädlade vara förd till den afsättningsort, der den betalas enligt sitt värde. Såsom aktningsvärda bemödanden för åstadkommande dels af ett bättre bered ningssätt i afseende på råämnet, linet, och dels för husflitens tillgodogörande på ett sätt, att den med framgång kan bestå vid sidan af maskinarbetet, torde böra nämnas den i Arbrå socken af Gefle län inrättade anstalt för linets rötnirg och beredning efter irändsk metod (hvilken inrättning dock beklagligen instundande vår lärer komma att inställa in verksamhet), samt Almedals linneväfnadsfabrik vid. Göteborg, der arbete i stora partier ut!emnas till allmogen, hvilket sedan 1 fabriken gifves en mera förädlad form. I År 1813 skickade regeringen 27 dalkullor till norra Ångermanland för att der lära väfva, och på samma tid ditkommo dalkarlar för att få undervisning i att göra väf. stolar, bereda lin m. m.: Årfven till Wermland förskrefvos ångermanländska väfverskor. Instituter för norrländsk linberedning, spånad och väfning inrättades på flera orter, hvaraf det betydligaste var vid Gårdsby i Wexiö län, som någon tid åtnjöt årligt statsanslag och der en mängd elever njutit undervisning. Med skäl kan påstås, säger kommerskollegium (i berättelsen för 1831), att ingen binäring är bland svenska allmögen så allmänt idkad och spridd som vätverislöjden; ty ehuru äfven andra husslöjder af betydenhet idkas, är likväl i dessa arbetsskickligten i hvarje gren gemenligen inskränkt inom en viss inskränktare ort eller socken. BSåsom bevis derpå må anföras, att i Gestrikland, i hvilken provins några binäringar af betydenhet icke för öfrigt förekomma, drifves af allmogen i Hamrånge socken i stor skala planksågning och trävaruhandel, hvilket i ej ringa mån bidrager till det derstädes herrskande välstånd, samt att i en särskild del af Elfsborgs län år 1832 tillverkades 63,705 par kardor, hvaraf 48,000 st. blifvit åstadkomna blott inom en enda (Gällestads) socken, der både ålderstigna och barn voro dermed sysselsatta. Och då tillverkningen vid samtliga kardfabrikerna i riket samma år uppgått till endast 22,800 par kardor, kan derat bedömas till hvad öfverlägsenhet en handtering, då den idkas såsom folknäring, kan hinna, I åtskilliga socknar af Göteborgs, Halmstads och Westerås län förfärdigas med mycken skicklighet möbelarbeten 1), i en del af Jönköpings och LE RER län smidestillverkningar, i vissa orter af Skåne och Nyköpings län väl tillverkade åkdon; i Landvetters och Häryda socknar af Göteborgs län träkärl till den mängd att Göteborgs stads behof deraf fylles; i Wedbo härad af Elfsborgs län leder en utmärkt skicklighet i timringskonsten till en vigtig biförtjenst; i Allbo fögderi af Wexiö län är tillverkningen af skor och stöflar så allmän, att derifrån år 1832 försåldes af sådana arbeten till mellersta delen af riket för 3000 rdr bko; uti Mora socken i Dalarne hemta omkring 70 hushåll i Östnors och Öna byar till stor del sitt uppehälle genom tillverkning af väggur, hvilka försäljas vidt omkring; äfvenså förfärdigas på denna ort skåp och laggkärl och föras nedåt landet, till utbyte mot säd. Intet landskap i Sverge företer en så allmän huslig idoghet som Halland; I Lindome socken, 1, mil från Göteborg, finnas bland allmogen sniekare, vagnmakare, klensmeder, m. e. 0. handtverkare af alla slag. Möbler tillverkas der allmänt och med stor konstfär dighet, så att afsättningen äfven sker utom riket; och då karlarne äro sysselsatta i sina verkstäder, ser man stundom qvinnorna arbeta med åkerbruket på öppna fältet. För öfrigt är linneväfnaden den allmänna hussföjden i norra Halland, der på hvarje hushåll i flera socknar kan räknas årligen omkring 100 alnar linneväfnad. Yletillberkning törekommer deremot förnämligast i mellersta och södra delarne af länet. Den består af vadmal, stickade tröjor, strumpor, vantar. flera slags täcken, golimattar m. m, Vadmalsväfnaden som är den hufvudsakligaste slöjden, räknas i de socknar, der jordmånen är svagast, på hvarje hushåll till tyå eller trehundra alnar, i de bättre lottade omkring 50 eller 60 alnar årligen. Då ungefär 6000 hushåll kunna anses taga del i denna handaslöjd, och 80 alvar antagas komma på hvartdera, torde tillverkningsbeloppet i det hela kunna uppskattas till nära 500,000 alnar om året. Omkring Laholm och isynnerhet söder om denna stad, i Hööks härad är stickningsarbetets rätta hemvist. Att denna husslöjd här är gammal kan man sluta deraf, att densamma under den ännu örekommande benämningen tyske bingt under danska tiden öfverförts till denna trakt från Jutland, der samma industri ännu floceror s). Med säkerhet kan man antages 1) Wåla socken i Westerås län lärer hufvudsakligen hemta sin utkomst af den myckenhet träarbeten, framför allt stolar, som derstädes fömardigas och med framgång afsättas i Stockl0olm. 5) I en del af Jutlands hedmarker söker största delen af befolkningen en biförtjenst uti för Er PSN edra CN I SEE SA SEIN SSA Le