STOCKHOLM deu 4 Febr. Den svenska hemslöjden. HL Det har icke allenast blifvit ifrågasatt,! utan äfven af konungens befallningshafvande i uti 2:ne af dess embetsberättelser (1838—42 samt 1843—47) förnekadt att lärftstillverk-; ningen i Ångtrmanland vore förtjent af att; genom statens mellankomst upprätthållas, : emedan densamma icke i längden kunde ute! hålla täflan med maskinfabrikernas tillverk-; ningar, utöfvade menligt inflytande på befolkningens kroppsliga utveckling samt med-; förde jordbrukets försummande m. m. TIen: sednare berättelse har emellertid konungens; befallningshafvande frångått denna åsigt; och det lärer väl icke kunna betviflas, att en näring, som grundar sig på ett inom orten tillgängligt råämne af utmärkt beskaffenhet ;: och gifver sina idkare en god utkomst, är! väl värd att upprätthålla, helst en stigande; folkmängd säkerligen skall leda till moder-;! näringens återupptagande med större omsorg, i der den nu blifvit åsidosatt. Men uppen-! bart är att, på den ståndpunkt lärftstillverki ningen nu befinner sig, den icke gifver en emot den derpå nedlagda mödan svarande ! vinst. 1 Anundsjö, Sidensjö, Nätra m. fll: socknar af Ångermanland äro icke allenast! qvinnorna utan äfven kerlarne större delen: af året sysselsatta dels med beredningen afj: linet, dels med spinnandet och väfvan-j: det, ceh efter så många mödor, som j: kommit dem att försumma nästan alla andra ! arbeten, hafva de icke producerat annat än ! en ringa vara, icke blott till myckenheten, :! utan äfven värdet; och fastän priset derpå j! är ganska högt i jemförelse med utlandets produkter af samma godhet, hafva de, om de noga räkna efter, icke ens arbetskostnaden dermed betäckt. EMen också arbeta de för hand, hvad i utlandet bedrifves med väldiga ångmaskiner, genom hvilka den person, som hos oss uttömmer sina krafter vid en endå slända, utan för mycken ansträngning skulle kunna : sköta 160 sådana. Beräknar man då, hvilket icke är för högt, att hvar och en sådan slända ändock skulle producera dubbelt så mycket som en snäll spinnerska, finner man att en person med en sådan maskin kunde åstadkomma 320 gånger mera än hon iu roducerar. Härigenom vunnes naturligtvis icke blott en oändligt större myckenhet af varan, utan denna sednare kunde äfven lemnas för långt billigare pris. Atven i England och Frankrike har man, för icke längesedan, tillverkat lärftet på enahanda sätt som vi ännu göra det; men efter 1830 hafva hundratals fabriker uppstått, som drifva tillverkningen i nu antydda, större skala. Förr eller sednare skall sannolikt detta ske äfven i vårt land af enskilda kapitalister; men derigenom beröfvades inbyggarne i de linodlande orterna den förtjenst, som de nu ega tillika med den större vinst fabrikstillverkningen skulle gifva. Det vore derföre utan tvifvel nyttigt, om, såsom det för flera år sedan blef ar en sakkunnig person föreslaget, odlare af lin inginge i en association och, efter råd och lägenhet, hvar och en erlade sin skärf till en gemensam l fond, för att med denna anlägga en fabrik, som kunde förarbeta allas råämnen i stort. Sålunda finge hvar-och en sin andel i vinsten, och då fabrikens skötande kunde upp-: dragas åt några få af delegarne va!de per-l! soner, finge folket tillfälle att vända en betydligt större arbetskraft åt åkerbruk och ladugårdsskötsel m. m., utan att förlora något af sin förra förtjenst, men med utsigt till och med att få densamma fördubblad. Att någon del af den befolkning, som nu söker sin utkomst vid linväfnaden och spinneriet, skulle, genom en sådan förändring, komma att sakna sysselsättning, vore icke att befara, då man vet huru maskintillverkningen på andra ställen, trots den ökade produktion, som derigenom uppkommer, ökat arbetarnes antal. Vi behöfva blott erinra huru bomullsspinneriet och väfveriet i England, hvilka i början af år 1770 ännu drefvos för hand och sysselsatte endast 7900 personer, redan år 1787, sedan den år 1769 af Arkwright uppfunna spinnmaskinen genom Watts förbättringar i ångkraftens tillämpning, år 1774, blifvit bragt till större användbarhet. ökat arbetarnes antal till 352,000, samt för närvarande, då alla familjemedlemmar af de vid näringen sysselsatta personer inberäknas, antages gifva sysselsättning och föda åt mer än 2 millioner menniskor 1). En fullt sakkunnig person 2) har anmärkt, att den svenska husslöjdens linneväfnad icke är de af maskingarn frambragta fabrikater underlägsen uti styrka, godhet och pris, men j! att de sednare hafva jemnare utseende, bättre j: blekning och skönare appretur. Alt så för-: bättra den inhemska tillverkningen, att densamma kan bestå striden med den utländska, anser han icke omöjligt; men dertil!: fordras, efter hans åsigt, ej allenast en sorg fälligare odling, sortering, rötning och beredning af linet, utan äfven att den sålunda pro ducerade, förädlade varan erhåller en betalning, svarande mot dess qvalitet. Men detta 1) Engelska tidningen Economist uppskattar, il? början af innevarande år, den folkmängd, som i England lefver at bomullsfabrikationen samt dermed sammanhängande yrken och anläggnivgar, till 3 millioner menniskor. 2) Agronomen Alfr. Nathhorst: Berättelse rörande dess verksamhet med afseende på linets odling m. m. 1852. K. Landtbr.-Ak. Handl.1s 12:te delen, sidan 120.