tecKUNgar Kan ) nagot tillförlitligt medeltal för flera år erhållas; men de flesta landtbrukare för: ej några anteckningar, och minnet, som kan hända sviker då fråga blott är om hvad som passerat under året, skulle blifva alldeles otill räckligt för meddelande af uppgifter för fem år. De senast inhöstade grödornas beskaffenhet skull komma att i alltför hög grad bestämma storleken af de siffror, hvilka såsom medeltal uppgåfvos. En i friskt minne varande missväxt elle mindre gynnsam skörd skulle nedtrycka, och tvärtom en rik skörd det sista året skulle öfve: höfvan höja det förmenta medeltalet, båda de larne till lika stor skada för framtida forskning rörandej svenska landtbrukets fortskridande ut veckling. Dertill kommer, att om arbetet med insamlandet verkställes med länga mellantide: af flera år, är det för hvarje gång en nyhet, de: blir, såsom hr Berg uttrycker sig, icke så lät att utbilda den nödiga vanan, erfarenheten oc! intresset för saken. 7 Net af landtbruksakademien anförda egentliga skäl för arbetets verkställande med mellantide; af 5 år är den uttryckta farhågan, att upprät fånde af de föreslagna socken: och stadstabel lerna jemte deras granskning och sammandrag ning skall komma att medtaga alltför mycker tid och omtanke hos de personer, som erhåll: och åtaga sig uppdraget. : Men det sannolika ä; ätt just motsatsen skulle inträffa, och att mängden skulle finna det alltför tidsödande och be svärligt att efter fem års förlopp sätta sig in uti förhållanden, som man, sedan de sednast be handlades, hunnit alldeles förgäta; att en årli gen på bestämd tid återkommande inöfvad sys selsätthing och dermed förenad kortare tidsupp öffring skulle för de flesta kännas mindre mot bjudande än blotta tanken derpå, att efter fler: års ledighet från ett bestyr, hvilket under der långa mellantiden. hunnit förlora allt intresse åter få grn sig an med detsamma under möj ligen förökade svårigheter. Verksamhetstider utaf en menniskas lifstid är vanligen icke s! lång, att samma person skulle kunna komma at: medverka: till något betydligare antal statistisk: sockentabellers upprättande, om detta blott hvar femte år verkställes. Intresset derför, hvilke enligt sakens natur bör växa i samma mån son antalet ökas, hinner ej utbilda sig, och om de öck hunne, kan det ej väckas, då såväl insam Jaren som de, hvilka meddela uppgifterna, kunna undgå göra sig sjelfva den frågan: hvar till gagnar allt detta besvär för att samla ocl tillhopaföra siffror, som skola uttrycka mediun af tal, de der till sina belopp icke äro eller kun na blifva kända? hvaremot de årligen åter kommande undersökningarna och efterfrågnin garna, i mån som man kommer sanningen när mare, skola stegra hågen och nitet hos dem, son inse sakens vigt och nytta, samt småningom al nöta oviljan och okunnigheten hos dem, som hela saken blott se ett för dem skadligt, eller, bästa fall, ett blott onyttigt påfund. Att Imshållningssällskaperna i riket böra tag: sig saken. an, anordna insamlandet af primär uppgifterna, granska dessa, samt deraf göra sam mandrag, hvart och ett för sitt distrikt, deron äro båda förslagen öfverens, och dervid är ick heller från hushållningssällskapets sida något at erinra. Rörande sättet huru primäruppgiftern: skola sammanbringas inom socknarne har landt bruksakademien föreslagit, att detta skall verkställas af sockenkomitåer, en i hvarje socken, til hvilka ordförande utses af hushållningssällska bon men ledamöterna väljas af socknen på Wal rgsmesso-sockenstämma till obestämdt antal: enligt socknemännens eget skön, dock minst två enligt hr Bergs förslag utses äfven sockenkomit för ofvan .omnämnda ändamål, dock med de skilnad att komitåns samtliga ledamöter väljas ai socknen, till antal och på sätt socknen sjelf bestämmer. Om ifrågavarande bestyr skulle komma att öf verlemnas till en endast för det ändamålet val sockenkomitt, tyckes -det som valet af densam ma, på sätt landibruksakademien föres!agit, mer: öfverensstämde med öfriga stadganden om hushållningssällskapets öfverinseende och slutlig: handläggning af ärendet, hvilken naturligtvi: säkrare bör kunna utöfvas, då hushållningssäll skapet sjelft fått utse den, som inom sockne, skall vara dess ombud vid de statistiska SM ningarnes insamlande; hushållningssällskapet bi träder således för sin del häruti landtbruksaka demiens förslag. För sakens mein är det emellertid af min dre betydenhet huruledes den m ndighet tillkom mit, som har ve att bereda materialier til jordbruksstatistiken ; af ojemförligt större vigt är att såväl den, som skall arbeta mom den trängr: gränsen af en sockens område, som den, hvilke skall ordna för det större distriktet, länet, ickt saknar nödiga medel till bestridande af de me: bestyret oundgängligen förenade kostnader oc till en billig ersättning för uppoffrad tid oc! möda: Det är i allmänhet för mycket begärdt att en del medlemmar af ett samhälle, vare sig! socknen eller länet, skola oafbrutet arbeta för de: allmänna utan någon pekuniär ersättning oci utan kopplar om framtida godtgörelse af an nan art. Verksamheten sporras i allmänhet ej om enda lönen är egen tillfredsställelse, och de: är af sådan anledning hushållningssällskapet tro: sig böra fästa uppmärksamheten på, att ej för Ån mycket må fordras, och ej allt begäras af blottr ! välviljan och nitet för det allmänt nyttiga. u Hushållningssällskapen hafva uti sin andel a: I 5-0 de så kallade bränvinsutskänkningsmedlen er Åte illgång, som åtminstone i de flesta län bör vars ) Nc tillräck gatt, jemte andra nödiga utgifter, äfver sk bestrida kostnaden för granskning och samman. M ställning af de från socknarne inkommande uppÅka gifterna; : om de utvägar, som;kunna förefinnas På predande Å erforderliga medel åt socken miteerna, kan hushållningssällskapet icke sig I mi yttra ; dock har det trott. att:någon Tel af sockå na rarnes andel i samma bränvinsutskänkningsme: I af lel, möjligen skulle kunna härtill. användas. Att de uppgifter, som ifrån sockenmyndigheI ler erna infordras, alla böra vara affattade efter er Åter orm och alla innehålla svar blott på bestämde: ) m: ifna frågor, derom äro såväl de tryekta förslalig jens författare som hushållningssällskapet öfver. Årec ns, men rörande det, som skall frågas, äfvenÅ må om rörande den form, hvaruti svaren skola aftor ifvas, äro meningarna skiljaktiga. Enligt husI ig ållningssällskapets åsigt böra utur formuläret lys flägsnas alla sådana fr or, som icke direkt beI tat öra jordbruket och boskapsskötseln, äfvensom Ido lla de, på hvilka man skäligen kan förmoda del tt säkrare svar kunna erhållas från embetsmynigheter eller andra håll; sådana frågor äro huf: ag Klien de om utskylder och onera af alla lag m. fl. Alla frågor böra kunna besvaras med lotta siftertals införande i vederbörliga kolum-Å I er utaf ett i tabellform upprättadt formulär, och rät sljaktligen böra uteslutas de uti hr Bergs föro0i lag upptagna om jordens beståndsdelar, brukingssätt, väderlek, såningstid, åkerbruksredskap, ö ningsämnen, stängselsätt m. fl., som vid beÅhå! varandet skulle förutsätta något slags författareski käp, vore det än aldrig så obetydligt. Dock sei nser hushållningssällskapet, som finner hr Bergs irslag om en så kallad sockenliggare både vac) ke! ert. och möjligen i en framtid gagnande, att uti L rmulärblanketterna bör beredas rum för dylika teckningar rörande skördens beskaffenhet, vätry erlek, såningstid m. fl., som sockenkomiten kan, I Naj n den så för godt finner, låta uti tabellen inpor yta. Såsom skäl till dessa föreslagna föränringar får hushållningssällskapet anföra, dels) FB