Article Image
Höfdiongen dref sin artighet så långt, att har hvarje afton tillbjöd mig en ung skönhet til : sällskap, ett slags primitiv gästfrihet, bvil en dock. föll mig dika litet i smeaken-som i den oupphörliga Pp sång, hvarmed mi ;sionären i stället härför sökte hålla råg skadeslös. Ett bland mina värsta plågoris var en bland vildarne allmän aktningsbetygelse, nemligen att jag oupphörligt skulle bäras. Fåfängt var allt motstånd, med ot. olig behändighet grepo de mig, lyfte mig upp på den svarta ryggen, och så bar det af i fullt fyrsprång, hvarvid jag föreföll mig som ett dinglande slagtfår. Lika besvärlig för mig var deras stora vetgirighet, hvilken förmådde dem att högst obesväradt undersöka mina kläder, dels för att bilda sig ett beSrepp om deras sammansättning, dels för att se hvad som fanns innanför dem. En un man gjorde t. ex. mina byxhängslen til särskildt föremål för sina forskningar och begagnade hvårje tillfälle att undersöka dem: mina stöflar å sin sida voro-ett allmänt föremål för beundran, och enhvar måste egenhändigt fingra på dem, så snart jag satte mig ned eller stod stilla, så att jag var nästan glad, då vi åter stucko ut till sjös. Att efter intrycket af-ett så kort besök fälla ett omdöme öfver en plats, skulle vara mycket obetänkt; vi hänryckas blott alltför ofta at Ssöndagsdrägten, hvaremot Chvardagskläderna visa oss helt andra personer. Denna ingenting mindre än glädjande iakttaelse blef det blott alltför. snart min sorg iga lott att göra hos dessa vänliga öboer. Jag upptäckte snart, att det äfven bland dessa naturbarn rådde strid och fejd, öck att under den bronsfärgade huden dolde sig hat, intriger, afund och hämd; här såsom annor: städes var stridens föremål det dagliga brödet; ja, man påstod, att just kristendomen likasom utkläckte dessa laster, åtminstone den sistnämnda såsom en ytterlighet af den visa sparsamhet och återhållsamhet, som missionärerna sökte inprenta i vildarna för att förqväfva deras förderfliga slösaktighet och bekymmerslöshet. Sedan jag började detta bref, har jag blifvit utnämnd till storbritannisk vicekonsul i Fidji. I anledning häraf sammankallades af generalkonsul Pritchard ett allmänt möte, på hvilket min utnämning tillkännagafs samt min fullmakt upplästes för det församlade folket... Mina inkomster utgöra nära 300 t om året, och min befattning består hufvudsakligen i att vara domare ide oupphörliga tvisterna mellan de härvarande köpmännen, mäkla fred mellan både hvita och ;infödingar samt utföra exsekutivorder från generalkonsulatet. Så t. ex. har jag i förening med generalkonsuln stiftat fred mellan Takombu, konungen på Fidji, och konung Georg af Tonga, vidare lagt beslag på ett engelskt fartyg och arresterat skepparen i drottning Victorias namn, för det att mannen genom hemliga intriger motarbetade våra fredsun derhandlingar. Jag fick plötsligen order att hemäktiga mig hans person och var nog lycklig att utföra mitt värf utan blodsutgjutelse, medan den mängd folk jag förde med mig i kutter gjorde allt motstånd omöjligt. e här stationerade örlogsfartygen understöda oss nemligen i våra företag. Det är roligt att se hvilken vidskeplig respekt infödingarna ha för en konsul. De anse sig icke värdiga att stå upprätt i min Närvaro, utan krypa på händer och fötter. När jag slutat en måltid, klappa de i de svarta händerna, och en bifallsstorm höres rån hela skaran; man kappas om äran att så ärenden åt mig eller lyfta mig öfver nåson våt plats, och de tröttna icke. att bemdra de blänkande knapparna i min uniorm. Alt detta kan måhända tillskrifvas en vacker ceremoni, som de ofta bevittnat. När en örlogsman kommer hit, bjuder reglenentet mi att aflägga ett besök ombord. När jag då åfer går i land, saluteras jag ved 5 kanonskott, och under saluten låter åg roddarne hvila på årorna och håller den salonerade hatten i handen; vid femte skotet börjar åter rodden, och jag sätter haten på mig, utan att vexla ett ord eller en ielsning. Denna för öfrigt vackra ceremoni örfelar aldrig sin verkan och imponerar i lögsta grad på infödingarna. (Forts.) i ——— — —-— I (Insändt.) Om föreningar för qvinnoomvårdnad. )in läkemedel i allmänhet. — Den nuvarande fattig

28 januari 1862, sida 3

Thumbnail