Article Image
hatva rösträtt. OO. SS 4: Rättegångsoch Polissaker. — 1 dag kl. 12 middagen har en 19-årig yngling, hvars förstånd i följd af fallandesjukasedan flera år tidtals varit rubbadt, hoppat i sjön från den nyuppförda barrieren vid Norrbro midt för slottet. Den olycklige ynglingen hade tidiäre på förmiddagen blifvit tillsagd af en polisfönetkpel att afligsna sig från porten till det hus der besigtningsbyrån är belägen, samt upp: retad häröfver tilldelat ap en örfil. Då hans sinnesförfattning blef alltmera vild, blef han förd ned till polisvaktkontoret vid Skeppsbron. Under vägen dit, äfvensom inne å kontoret, slog han konstapeln ytterligare. Utmattad föll han slutligen i en dvala. ans i närheten boende fader efterskickades, och i hans sällskap skulle han medfölja hem till moder och syskon, men under vägen sprang han ifrån fadren och hoppade i sjön. Båtar utkommo genast, men den olycklige kunde icke räddas. — Oaktadt den nya förordningen, som stadgar höga böter för öfverdådigt körande å stadens pen OR tillämpas i poliskammaren, så föreomma -dock ännu nästan dagligen flera dylika mål. Så stodo i dag hemslagtarne Svensson och Lindström tilltalade att i tisdags afton hafva å Humlegårdsgatan kört så öfverdådigt att tvenne fotgångare blefvo kullskuffade. Den ena tumlade mot väggen och den andra, som åkdonet gick öfver, fastnade med sina kläder i släden och medsläpades ett godt stycke till dess mötande personer hunno få tagitömmarne. Svensson, som var egare till den körda hästen, dömdes att böta 50 rdr rmt. Den person, som blifvit öfverkörd och ännu har men af de skador han erhållit, afstod, liksom afhörda vittnen, från ersättning. Carlskrona den 17 Jan. Vi hafva förut omnämnt att -hofrätten öfver Skåne och Blekinge återförvisat till rådhusrätten härstädes det så mycket omtalade kopparmålet, dels för närmare utredande af vissa delar i detta mål, dels ock för kopparslagaren S. P. Peterssons hörande ; med anledning hvaraf ransakningen var utställd till den 11 dennes, då bemälde Petersson sig rsonligen inställde, Besynnerligt nog brydde . sig icke om att, -såsom förut, styrka sjukdomsförfall såsom hinder för sin inställelse vid domstolen. Under ransakningen angreps P. af ett slaganfall, till följd hvaraf målet uppsköts till i tisdags, då P., naturligtvis till öljd af sjukdom, uteblef. Likväl var hans slaganfall lördagen förut icke svårare, än att han or timmar efter ransakningens slut kunde begifva sig på hemvägen, så att det var stor svårighet att anträffa honom med kallelse till i Ssang Målet är ytterligare uppskjutet. (Bl. P.) Norstedtska målets; FHÖlver det af rådhusrättens sjette afdelning meddelade utslag i detta mål, hafva såväl Norstedt och allmänna åklagaren, stadsfiskalen Mellbin, som äfven poliskonstaplarne Lindqvist och Wiström anfört besvär hos Svea hofrätt. Vi börja i dag-meddela en del af de utaf Norstedt ingifna besvären, så lydande: Till Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofråätt. Öfver Stockholms rådhusrätts utslag den 31 nästl. December uti målet angående stölden från frw Steuch och dermed nd öda ger omständigheter, får jag vördsämt anföra besvär i de delar som hafva gemenskap med mitt uppträdande i detta mål; En förhållanden, som under hand läggningen deraf kommit i dagen, äro af sådan beskaffenhet, att de tilldragit sig hela landets uppmärksamhet samt hos hvarje rättänkande väckt en billig afsky öfver ett system, som konseqvent genomförda skulle helt och hållet upphätva säkerheten till person och egendom samt bringa vanära öfver oskyldiga personer. Då jag och min farmilå olyckligtvis råkat att blifvaföremål för en nedrigt anlagd plan att beröfva oss frihet, heder och ära — en plan som utgått ifrån och befordrats genom tr åsyftade system — manade mig min pligt, både som familjefader och medborgare, att använda alla lagliga medel till afslöjande af detta vidriga system, hvilket, tyvärr! redan länge i hemlighet blomstrat inom Hufvudstaden och derunder skördat många offer. Min första tanke efter den olycksdigra stund, som gaf uppslaget till min inblandning i detta obehagliga mål, var att jag och de mina vid blifvande laglig undersökning skulle komma i åtnjutande af fullkomlig upprättelse, och anstiftarne af den brottsliga a erhålla ett välförtjent straff. Motsatsen fingo vi dock erfara, då vi redan vid första förhöret i kongl. poliskammaren behandlade3 nästan som öfverbevista brottslingar. Hade jag likväl vid detta tillfälle varit i besittning af den sorgliga erfarenhet jag nu eger, skulle jag lätt kunnat inse att någon upprättelse ej stod att erhålla inom en institution, under hvars chefer ofvan antydda polismysterier kunnat frodas och hafva sin näring: Sedan målet avancerat till rådhusrätt, tog jag dock bestämdt för afgjordt att rättvisa skulle mig vederfaras; men har nu med bestörtning funnit att, oaktadt jag frambragt bevisning, som tydligt ådaalägger anstiftarnes brottslighet, rätten hkväl behagat i afseende å dem uttyda allt till det, bästa; men deremot tolkat: allt till min nackdel, ja, gått ända derhän att på en dömd tjufs upp: gifter älägga min hustru urtjufva-edgång, allt i afsigt att, i stället för att gifva henne upprättelse, sätta henne i en tvetydig dager — en del af utslaget, som jag likväl för närvarande ej vill ge enär :hon en gång förklarat sig villig att gå eden och med lugnt samvete kan göra det. 296 VE OVER TRE NIE dt NE

25 januari 1862, sida 4

Thumbnail