AMBRIKA. De uilävdska tidningarnes sednaste underrättelser från Newyork, gående till den 4 dennes, orförmäla, att hrr Mason och Sli deit hafrs i Providence-Town inskeppst sig till Enropa. De tppeifva äfven, att: de ul tonen I de engelska tidn neerue framkoliade farhågor för krig ick lifvit fullkomligt uydanröjda genom offentliggörandet afden dr2 g peseh fråa br Seward till engelska regerin gen, som underrättade om de båda sände: budens frigifning. i För öfrigt röra underrättelserna uteslu tande de mexikanska engelägenheterna, bekräfiende nyheten om den spanska expedi tionens ankomst utanför Vera Cruz den 8 December, och om besiltningstagandet s! fästet S:t Jean d Ulloa .m: flö punkter sf de från Havanna afsända trupperna. Landstigningen och den spanska flaggans plante rande på de af mexikanarne utrymda orterna egde rum den 17 December. Den spenska öfverbefälhafvaren har utfärdat en proklamation till invånarne, för kunnande dem, att drottningens trupper ick: kommo för a göra någon eröfring, uta: endast för ait kräfva upprättelse för trakta!t brott och för förolämpningar spaniorer till fogade. nns sade En cvanlig skollärare. (Ur Gefleborgs Läns Tidning.) I en församling af G. stift tjenstgör såsor skollärare en man, hvilken i många afseende; ådragit sig stor uppmärksambet af dem. sor närmare lärt känna honom. Han är ovanligt skicklig och nitisk lärare för io! kets barn och har med brinnande nit om fattat folkbildningens och iramåtskridander-sak, arbetande af alla krafter-för att mycket i hans förmåga står medverka ti vår alimoges lyftning ur okunnighet oc mörker; men han eger derjemte äfven ar ära egenskaper, som, isynnerhet å den or der han vistas, väckt stort uppseende oc! gjort att han blifvit betiaktad såsom högst ovanlig personlighet. på folkskolan 0 vråde, — en företeelse af den art, att må ansett sig böra meddela allmänheten någtunderrättelser derom. Till den ändan införa vi följande utdre; ef elt nyligen till redaktionen ankomme bref från en person, som länge med upj märksamhet följt ifrågavarande skollärare görande och låtande: Skolläraren X är onekligen en på si sätt ganska märkvärdig person. Född oci uppfödd ibland allmogen, fick han i bar: domen och ynglingaåren ingenting lära, me: är dock pu snart sagdt en lärd. Han lå ger och svälter — svälter och läser alldt Jes otroligt. Hans stora familj lefver i dr största ekonomiska betryck, men sjelf sväå ter han för allesammans ?) och har, se otroligt det än låter, vänjt sig att, då bar bland det fetiga folket uppehåller sig p: aflägsna skolstationer inom församlingei: vara utan föda två dagar årad — och up håller då lifvet blott med vatten. Vid be ken och i szolan glömmer hån tåde hungt och köld. Han läser och öfversätter gå ska bra b tyska, franska, engelska, ho ländska, spanska, portugisiska, italienske poska och latin, är ganska hemmastud i ungerska, grekiska och ryska språken san häller nu på att lära sig ny-grekiska oc hebreiska. Med lust och gammanläser hr Kants Kritik der reinen Vernunft? och Leil nilz? SHarmonia Preestabilita? samt är my: ket bevandrad i såval den äldsta som de: nyare tidens filosofiska systemer. Han li ser kemi, mineratogi och botanik med c mest kunskapsälskande bland sina ätdre dis eiplar; intresserar sig högeligen för inrä tandet af trä?planteringsoch skarpskytt föreningar; verkar med mycken omsorg fi ästadkommandet af sockenbibliotsker, fi simkoastens och vapenöfningars införande folkskolorna, m. m, m. m., och har ha hugna den se sina bemödanden krönta mt icke ringa framgång. Af enfaldigt folk a ses han hafva en och annan skruft lös sitt oupphörligt funderande hufvud, och z de stilla i landet betraktas han såsom farlig mennissa4 och en stor fritänkare AT få är han förstådd. Han är republikt i själ och bjerta och skulle gråta af den i nerligaste glädje om alla stater blefve X publiker —-och alla prester, med undants; at Ignell och Colani, bleve förvisade ti någon obebodd, trakt i verlden, der de, fö att tala med X., Kicke kunde göra ondt oci vanhedra förnuftet. Då biskop B. förliden höst höll visitatio i den församling hvarest X. är skollärar: blef densednare hos biskopen anklagad ett par yngre prestmän, hvilka tyckte att e sådan man som X. icke borde få vara la rare för folkets barn, enär han, ehuru en i öfrigt nitisk och bra skollärare, dock lätt ligen kunde med sin filosofi förvilla fö! ket. Den fromme biskop B. höll då, me: anledning af klagomålen, ett tal till vå skolmästare och sade bland annat: De: ir mig. icke obekant att herrn är mycke neläst och har ett ovanligt tänkande hu! vud samt känner 8 å 10 språk och frå: lessa språk lemnar öfversättningar åt fler: idni-gar i landet. Herrn säges äfven var: ilosof och med förkärlek studera stora tänks es filosofiska systemer. Förmodligen hu lå herrno sig bekant en stor filosofs yttrande ut filosolien, om man blott läppjar pi lensamma, förer bort från Gud, då der smot, om man dricker djupt Zeraf, den ka: