derföre, att ehuru man här visat sig hysa den öfvertygelse att en sådan bana ej skulle bära sig, borde man dock visa sig så liberal, att man ej undandroge sig attnågot bidraga till de ifrågasatta undersökningarne: föreslående;hr A. dels att handelsföreninger skulle för ändamålet lemna ett anslag afsir kassa, dels enskilte dertill lemna något bi drag. Hr Schartau förklarade sig ej kunn: framställa proposition på anslag från han delsföreningens kassa 1 en församling son denna; som ej vore behörig att i detta ämne besluta; uttryckande hr 9. sin förundrar öfver att en person med hr A:s vana vic offentliga förhandlingar kunde ha nog liten cakt att ifrågasätta något sådant; — ett yttrande, som föranledde hr Almgren att iörklara, det han ingalunda menat, att proposition på hans förslag skulle vid detta tillälle framställas. Grosshandlaren W. Smitt hemställde slutigen, under förklarande att han delade församlingens uppfattning af frågan ur merkanil synpuakt, om det icke likväl kunde finaas skäl att de, som här förevat sig att diskutera frågan, uttalade en opinion huruvid: de ansågo önskvärdt eller ej att undersökningar för en Nynäsbana egde rum. Det funnes nemligen flera andra synpunkter är len merkantila, ur hvilken frågan om denn: bana kunde betraktas, såsom ur synpunkten a! iliförsel aflandtmannaprodukter, lätt kommuaikation med en: badort, snabb postföring. snabba trupptransporter o. s. v.— Hr Schariau afstyrkte besvarandel af en sådan frågs m önskvärdheten af undersökning, då et ja kunde anses innefatta en motsägelse mo; hvad församlingen förut yttrat; ett nej åter blefve sten på börda och skulle ytterligare örsvåra medels anskaffande till undersökningar, hvilket vore olämpligt, då förslaget: rramställande och ifrandet derför vore icke; slott lofligt, utan äfven aktningsvärdt, så; som föranledt at entusiasm för saken. På örslag af hr Hjerta stannade församlingen vid det förklarande; att den af hr Smitt uppsastade frågan låge utanför det som utgjor: :öremål för öfverläggning vid detta sammanräde — ett be-lut hvarigenom församlingen undvek att yttra sig om behofvet och önskvärdheten af Nynäsbanan ur någon annan! anm än den specielt omhandlade mersantila. NORGE. Statsrådet J. H: Vogt, som afled i Kri stiania den 12 dennes, var född i Drammer 1784, blef student 1800 och juris kandilat 1806. Han. ingick samma år i räken skapsverken. Vid Eidsvoldsriksdagen ble: han ledamot af finanskomitn och sedan expeditionssekreterare i finausdepartementet. 1816 satte storthinget honom in i lagkomi n. Här utarbetade han första utkastet till sommunallagen. 1822 blef han statssekre erare och 1825 statsråd. Först förvaltade han armåoch sedan justitiedepartementet, hvar inder han utarbetade förslagen till åtskilliga vigtiga lagar. : 1828 blef han ledamot af en :agkomit; resultatet af hans verksamhet blef 1842 års förslag till ny brottmålslag, i hvilket expeditionssekreteraren Richert lärer hafva betydlig andel. Från 1836 förvaltade Vogt det mödosamma finans-, tulloch handelsdepartementet, och från den tiden iörskrifva sig stora reformer i den ekono: niska lagstiftningen, i handelsoch handtverkslagarne, genomgripande förändringar i ullagstiftningen samt skapandet af ett ordnadt bankväsende m. fl. vigtiga reformer. I Maj 1858 var fråga om hans utnämnande till riksståthållare, men han gaf tillkänna, att det var en plats som han icke åstundade. På hösten samma år erhöll han sitt afsked såsom statsråd. Hypoteksbankens nya obligationer å ett iån at 1 milion spår ha blifvit mycket gynnsamt mottagna i Hamburg och genast stigit 2 d 3procent. På Kristiania teater skulle i denna vecka sifvas det äfven här omtalåde femaktsskådespelet Cora eller Slafveriet af Jules Barbier. Den skall uppsättås med en i Kristiania ovanig prakt som också kostar teatern 4000 rdr.