såge land på flera dagar. Då med anledning af detta yttrande löjtnant Sandeberg förmälle sig ha erfarit, att just i dessa da gar en postkonvention torde komma tili stånd med Ryssland om postbetordring med ångbåt vintertiden mellan Nynäs och Hangö udd, och att man säkerligen väl betänktsig innan man inlåtit sig på ett sådant företag. genmälde åter hr Lindberg, att han ej bestrede möjligheten af en sådan kommunikations upprätthållande, men att detta förvisso skulle blifva förknippadt med sådana uppoffringar, att förhållandet aldrig kunde anföras såsom exempel då fråga vore om lastdragare, som skola betala sina omkostnader. Afven förtjenar omnämnas, att utur den fråga, som angick importvarors förmåga att bära omkostnaderna öfver Nynäs och per jernväg, uteslötos, på förslag af hr Schartau. de ord som hänsyftade på transporten från bangården å Södermalm till tullhuset. Det hade nemligen blifvit anmärkt i en tidning att detta skulle vara kärnpunkten i motståndet mot Nynäsbanan, hvilket så till vida ansetts försåtligt, som bangården väl icke i all framtid skulle komma att ligga der den nu befinnes... Hr 8. trodde att man måste komma tilljssamma resultat äfven om man icke fästade sig vid det dock nu faktiskt bestående förhållandet i afseende på bangårdens läge. Genom det lemnade svaret på den sålunda förändrade frågan visade sig församlingen också dela denna åsigt. Grosshandlaren Billing föreslog ett amendement till de afgifna svaren med afseende på importoch exportvarors förmåga: att bära jernvägsfrakten och öfriga med lossning eller lastning i Nynäs förbundna omkostnader, af innehåll, att man med det nekande svaret afsåge vanliga förhållanden, då det juläte tänka sig fall der ett motsatt förhållande kunde ega rum. Det ansågs emellertid, att då man 1 de flesta punkter endast yttrade sig om förhållandena i allmänhet, vore nåfon sådant tillägg som det föreslagna ej behböfligt. Men öfvergick derefter till de af hr Schar taus frågor, som angingo ensamt frågan om en uthamn vid Nynäs, oberoende af frågan om jernvägen; och innefattade de afgifna svaren, att församlingen icke ansåg en sådan uthamn vara behöflig eller kunna blifva at något väsentligt gagn för Stockho!ms handel, samt att man ansåg en upprensning och og af farleden genom Stäkessundet i allmänhet vara mer fördelaktigt för Stockholms handel och sjöfart än anläggningen af en uthamn i yttre skärgården. Slutligen föredrogos de af löjtnant Sandeberg framlagda frågorna. Det anmärktes i allmänhet mot dem att de flesta hvilade på förutsättningar om förhållanden, som man ej kunde veta om de komme att inträffe eller ej. . På åtskilliga af frågorna ansåg man sig alltså icke kunna afgifva något svar. Vid andra hänvisades till de svar man afgifvit på den ena eller andra af de förut besvarade frågorna, och slutligen föranledde några till särskilta yttranden och svar, hvilka dock icke gjorde någon rubbning i det, som utgjorde resultatet af de första frågornas besvarande, att man nemligen icke ansåg Nynäsbanan, ur merkantil synpunkt, af vigt för Stockholm. Det märkligaste af de yttranden, som föranleddes af löjtnant Sandebergs frågor, var den af hr Schartau meddelade varning till de närvarande att ej genom ett förhastadt svar på den femte af hr Sandebergs frågor möjligen Få NI till den uppfattning, att de icke hade någonting attinvända mot förslaget att genom uttyllande af en bank öfver Mälaren föra jernvägen fram till en bangård vid Clara sjö ). Hr Schartau hoppades att Stockholms köpmän skola betänka sig två re innan de för. sin del tillstyrka, att farleden genom landet blir så godt som tillstängd. Församlingen förklarade ock, på förslag af hr Rinman, att så länge frågan om en sådan föreningsbana ej vore afgjord eller förslaget derom till beskaffenheten närmare kändt, så kunde den framställda frågan ej besvaras. Med anledning af denna episod i förhandlingarne, tillåta vi oss icke blott uttala vår ägnad öfver den kraftiga protest hr Schartau genom sitt yttrande nedlade mot det vidunderliga förslaget om den ifrågasatta Mälarbanken, utan äfven att uttala den önskan, att, så länge det ännu kan befaras att någon afsigt finnes att genomdrifva en sådan anläggning, ingen vän af vår sköna hufvudstad må lemna något tillfälle obegagnadi att protestera mot ett förslag, som, förverkligadt, skulle ur så många synpunkter vara förderfligt för Stockholm och dess hamn. Förutom de på förband tryckta frågorna, som blifvit framlagda till diskussion, framställde: ordföranden, på föranledande af någon affärsman härstädes, äfven en annan, om det ej skulle vara fördelaktigt att inrätta något isbrytningstartyg, som kunde med relativ lätthet bryta de kortare isband som hindra sjöfarten i Stockholms skärgård såväl om hösten vid tillfälligt inträffande, men ieke synnerligen stark eller långvarig köld, som särdeles om våren sedan isarne börjat försvagas? Sedan ingeniör Lindberg yttrat den åsigt, att då årstiden så längt rTamskridit, att fartygen kunna utan alltför -tor fara fullborda sina resor, kunde också isarne, anses så försvagade, att det lätt läte sig er att konstruera ångfartyg så att de kunde bryta isbanden, uttalade sig församingen för önskvärdheten af ett sådant fartyg. abrikör Almgren begärde ordet och an örde, att hvad man än kunde tänka om behofvet och nödvändigheten af en bang ill och en uthamn vid Nynäs, kunde båda lelarne dock i intet hänstende anses blilva skadligt i fall någon ville verkställa sådane anläggningar, hvilket tvertom väl alltid skulle medföra någon fördel. Han ansåt ) Denna femte fråga lyder sålunda: Om den föreslagna töreningsbanan genom Stockholm 3 kommer till stånd kan detioka AR ofta hlifga