de: sista få timmarnas händelser hade alla dessa menniskor råkat i samma utblottade tillstånd och skulle kanske bli fattiga för hela sin lifstid. Ehuru hundratals vagnar och fordon funnos alt tillgå, hade de dock alla så mycket att göra för de stackars olyckliga, att det var västan omöjligt att finna någon lägenhet till Sorrento, dit vi ville fara, för att se utbrottets verkningar långs wåt kusten. BSlutligen fingo vi en vagn. I Castellamare var luften någorlunda klar, men då vi nalkades Vico, kommo vi under de rökpelare, som vinden dref öfver viken, och hela landet såg ut som vore det sorgklädt. Ett fint damm hade fallit med öfyerallt och på allt. Gatorna voro tumtjockt betäckta dermed; på husen i Torre del Greco, der asklagret möttes. hade det en tjocklek af 4V, tum. Trädvårlarna hade blifvit svarta, månadsrosorna nade förändrat färg, det silfverhvita på oi ven hade blifvit svart, apelsinerna buro en srona af aska. Löfven voro så belastade. utt grenarne nedböjdes af tyngden, och de: ir j osannohkt, att apelsinoch citronskör!en skall betydligt lida genom grenarnas :fbrytande. Jag såg karlar sysselsatta ati ensa bort sotet och skaka träden. Under it olivträd försvann en bonde, hvilken va pptag n af detta göromål, i ett askmoln. om föll ned öfver honom. Under belt lenna tid föll det vulkaniska regnet ännu Iitjenst starkt. På husväggarna ritade de krifkunniga barnen sina namn iaskan, hvilen nu gjorde tjenst sås m sand. Askaöferalit: hon klädde bela naturen i sorg: irägt; vi åto henne, vi inandades henne, ch våra öcon flöto af hennes verkan. ; (Forts. följer.)