SREREER SVS after IRON ter RR Nybrohamnens igenfyllning. : Till Redaktionen af Aftonbladet. När våra förläder voro nog litet efter tänksamma aft äfven i hufvudstadens nyar: delar anlägga gator så trånga som gränder. Hade de likväl så mycket skönhetssinne oc! förstånd, att de icke beröfvade sina efter kommande fördelarne och behaget af öppn: hamnar och fritt vatten så väl inom stader som vid dess ytterkanter. De som komm: efter oss skola säkerligen icke tilldela os: samma beröm, ty om nu rådande hamn fyllningsmani får ohejdadt fortgå, skall efte vår tid icke mycket återstå af det som för af Stockholm namn af nordens Venedig tt nytt företag i denna riktning, hvars glän sände utsida låtit de menliga följder; son måste uppstå af dess föreslagna utförande: förbises, är kajbygnaden vid Nybron. Bland de största fördelar, hvarmed en sto: stad kan vara af naturen : försedd, är frit vattenkommunikationer i det inre: Det lät far transporterna, lifvar omsättningen oc! besparar invånarne den myckenhet af tic och kostnad, som erfordrades, om de frå: stadens ytterkanter skola till det inre släp: förnödenheter, som ankomma sjöledes. Öp pet vatten emellan stadens särskilda dela: gifver dessutom denna en helt annan karak fer, än en stad på torra landet, ett fri skare och gadare utseende; och om det är något, som försonar främlingen med de trån ga, mörka gatorna i vår stad, så är det d: lifvande utsigter åt öppet vatten, som änn vid hvarje öppen plats och hvarje gatas myn ning fägna hans öga. På dessa fördelar 8y nas emellertid våra stadsmyndigheter ickt sälta något värde, och vid ifrågavarande fö k:tag, likasom vid allaandra kajbygnader i sednare tider, synes man betrakta vattne såsom en fiende, den man bör så mycke: som möjligt aflägsna eller tillintetgöra. Mei naturen tager sjelf sin hämnd för det vålc man på henne anbrirgar. Så snart man här i staden anser sig för nyttans eller prydnadens skull böra anlägg: en ny kaj, utkastas fyllnadsämnen så läng: j hamnen som man anser sig kunna met någon framgång utfylla, och på ett sätt at en betydlig del deraf utflyter långt utanför den tillämnade kajens grundfästen. Härige nom uppstå icke blott grund, hvilka, förstärkta med den aska och orenlighet, som från ångbåtar och andra fartyg får opåtald: utkastas, bilda små öar (i våra fordom så djupa hamnar sätta nu till och med de smi ångsluparne på grund), utan för den dessutom tillväxande trafiken blir naturligtvis utrymmet för knappt och en högst menlig trängsel uppstår. Detta är dock ej allt. Ju längre åt djupet en kaj anlägges, desto svagare blir grunden, och i samma mån våre vederbörande uteslutande bemöda sig om att på vattnets bekostnad utvidga stadens landvidd, uppstå dessa fatala ?sättningar och Sätskjatningar4, om hvilka man aldrig för: hört så mycket talas som i sednare åren. sedan detta onaturliga utfyllningssystem börjät bära frukt. De inom ett tiotal af år — om vi rätt minnas — trenne gånger uppreee sättningar och störtningar af Skepperokajen äro visserligen icke en följd hu vudsakligen af felaktigheten i bygnadssättet, utan deraf att man lagt kajen för långt ut i hamnen, längre så väl än nyttigt varit för undens fasthet som nödigt varit för: landfiken, hvilken ingalunda varit i behof af det stora utrymme Skeppsbrön nu erbjuder. Det sednare bevisas bäst af det tillfälle till magasinering af bränvinsoch andra fastager som denna gata nu lemnar. En af de fördelar som den föreslagna kajbygnaden vid Ladugårdslandsviken skuile medföra är just (enligt öfverståthållareembetets utlåtande till K. M:t) afhjelpandet af den brist på utrymme, som genom ofvannämnda fgirder uppkommit uti stadens på saltsjösidan belägna hamnar; men om vi icke allt. för mycket bedraga oss, är man här på god väg att förnya samma fel. ör att gifva ökadt stöd åt den nuvarande kalygsnaden vid Nybron, lärer någon utfyllnad der framföre vara erforderlig; men icke torde denna behöfva erhålla mer än 21 å 3 alnars bredd, aldraminst, såsom meningen säges vara, sträcka sig ända till Stall-Å; gränden, så att ett torg skulle bildas der öppet vatten nu går — ett .torg, som icke vore af något behof påkalladt och der nå gon egentlig rörelse icke kunde vara ati förvänta. fiÄfven om icke detta skulle vara på fullt allvar afsedt, tro vi oss likväl böra inlägga en reservation emot den i hr v. Rothsteins frbetsplan antydda afsigt alt, genom hamnens utfyllning vid stränderna och anbrinandet vid Nybron af en bågformig mur. Böldet vide yuron; at Ch bågforn ig. ra