burit dina lidanden med tålamod. Låticke ; denna dåraktiga flickas nycker förleda dig alt knota öfver Guds vilja. Himlen förbjude att jag skulle knota! Men när jag är i slånd att tänka — när ett uppehåll i-mina plågor ger mig tid till be: traktelser, då blir jag orolig för mitt barns , framtida Kardkter och sannolika öde, och jag darrar då jag grubblar derpå. Myndig! ihet: förmår ingenting öfver henne; köld och -Aikgiltighet ännu mindre. Hennes hjerta . måste uppmjökas,. bearbetas och vinnas —L och Inkiplstet göra detta. I I 4tJäg måste göra det! — Då har du verk! ligen valt-ett särdeles lämpligt verktyg för sett sådant ändamål. En tvär och buttet gammal man som jag! i in OFO, fader, fader! beljug icke ert eget sbjertel.st i Tala icke med mig om mitt hjerta. Jag har ett saitvete, hoppas jag, och en själ all frälsa. Men ettiljerta, som skulle kunnh vinna hjertan !—9 pab,: det är-bara prat! Skicka-efter barnet du sjelf; gif henue då sth då en moders kyss och lemna åt mig att lära henne hennes pligt: Det är min ärfröch det vill jag sköta. Vill ni då neka mig den första ynnes: Jag mågonsin begärt af er? i 4 Men i himlenssnamn, lvad är det.då?e Något, som ni först kommer att påsti satt ni aldrig vill göra; som ni skall anst löjligt och kanske till och med orätt:.. csAmnar du bedja mig göra någonting orätt? Hvad har kommit åt dig? Det kan synas orätt vid första anblicken: men lita derpå, dyre fader, det-ligger kän ske mera förtjenst i. denna än i edra ädla ste handlingar, edra största späkningar. 4Jag vet icke hvad du menar med späkningar — jag gör aldrig några ädla hand