LADY-BIRD). AF LADY GEORGIANA FULLERTON. Det slags konversation, som uppstod dem emellan, var alldeles ny för Mary; den:intresserade, men förbryllade henne. Maurice hade lefvat -mycket med i sällskapslifvet utomlands och der förvärfvat en lätthet att uttrycka sig behagligt och flytande, som ingenting anat än vana vid-sällskapston kan gifva, utan hos en,person, så af naturen rikt begåfvad, som Gertrud var. Hennes undransvärda intelligens lät henne liksom af en instinkt gissa sig till hvad andra lära så småningom. Hon skulle hatva hållit ett parlamentstal eller en predikan, spelat en pjes eller tålat till en folkmassa, om Omständigheterna så Tfördrat; ingenting kom henre olägligt eller tycktes vara onaturligt för henne, mer än tväng och enslighet. Hon var också snavb i sin uppfattning afandras karakterer, utom när Hon trotsades af en natur, en ovanligt enkel och sann som Marys. Maurice bedömde hon med ens. Mer talang än förmåga; mer eld än kraft; mer fantasi än klart förstånd; och mer känslighet än känsla; ett öfverflöd af Ord till sitt förfogande och ett tillräckligt förråd af tanke att vända detta ötverfiöd sig till godo.7 Denna tafla af den unge artisten utkastades i snabba skizzerade drag i hennes sinne, under det hon satt och samtalade med honom, med all den laissez-aller, som var henne egen, och den liflighet, som en ny förströelse framkallade. Ritningen blef ej färdig, förrän solen höll 2) Se A. B. n:ris 2—3, 6—7 och 8,