deri. Vår oföränderliga öfvertygelse är att den härutinnan misstager sig, men så länge dan vidhåller sin inbillning, blir emellertid vår I blokaden, och kommer vår handel m staterna — som redan är så betänkligt inskränkt genom dewebsurda och skadl.ga tulitaxa som sedhast uttärdades — satt vara i oro och till stor del bämmad genom dea störande inverkan på krediten och den minsk? ning i den inländska konsumtionen, söm eti krig alltid medför, och hvilken ett så hat fullt, omfattande och mördande krig som det amerikanska måste stegra till det högsta. Vår import från Förenta Staterna her visserligen år 1861 uppnått lika hög siffra som någonsin, men detta kommer deraf att sydstaterna, förutseende de stundande svårigheterna, skickade ut mycket tidigt hvartenda s:ålpund tobak och bomull som de kunde samla ihop. Men sedan Juni månad har införseln åf dessa varor nästan totalt afestannat. Vär export till Föreiita Staterna! har minskats i en hittills exempellös grad. Under de första nio månaderna 1561 uppgingo de blott till 6.300.000 emot 16,200,000 1860 och 17,400,000 1859. Under Ok: tober och November har denna gren af vår handel åter lifvats i någon mån genom du ofantliga uppköpen af krigsförnötenheter Och väfnader för armen, men den relativa minskningen är ändå mycket stor; exporten fö: alla elfva månaderna har nemligen, så pass noga man ännu kan känna beloppet, utgjori blott 8,250.000 1861 mot 19.400, å 1860 och 20,500,000 år 1859. Härtil) kommer att den stora indirekta handel, son: medelst våra kapitaler och våra fartyg van: ligen drifyes mellan Amerika å ena sijav samt Indien och Kina å den andra, är högs betydligt minskad. Men detta är ännu icke betänkligaste följ den för Englands industri och handel af de: inbördes kriget i Förenta Staterna. Dette krigs fortfarande och den dermed oundvik ligt följande blokaden af de södra hamnarna medförer både uteblifvandet af vår van liga bomullstillförsel och ovissheten sm huru länge detta tillstånd kan räcka. Annu idag ha vi ej fått en enda bal af 1861 års skörd. och ej heller kunna vi få det förrän blokaden blir upphäfd. Vi ha nu, den 1 Januari, i rundt tal ett förråd af 700,000 balar Om våra fabriker arbeta i medeltal två :djedelar af den fulla arbetstiden, e atgå i dem 30,000 balar i veckan. Ex;jorten har år 1861 varit 13,000 balar i veckan, mer denna måste bli minskåd genom. det höge riset och stannar troligen vid 8000 balar. et är icke möjligt att få fullkomligt säker reda huru mycket bomull som kan väntas från Indien, Egypten och Brasilien under loppet af de västföljande sex månaderna. men allmänneligen antages det till 300,000 balar. Räkningen kommer följaktligen ati stå så: Lager den 1 Januari .....ssmmsese see 700,000, Iniport till 1 Jali r erna. -300,000. På spinneriegarnes händer c:a 70.000. 1,070,000. -Åtgång: 26 veckor å 30,000 .... 780.000. Export: 26 veckor å 8000 ... 208.000. 988 000. Behållning den 1 Juli 1862 -82,000. Så vidt det kan kalkyleras måste således i medlet af sommaren nästan hvartenda spinneri och väfveri i England, Skottland öch Irland afstanna i brist på råämne; alla med dem säåmmanhängande yrken och anläggningar måste också upphöra med sin verksamhet; och en folkmängd af omkring 3 millioner blifva underkastad ödet attlefva på fattigmedel eller besparingar eller kredit. Naturligtvis kommer det i praktiken icke att gå alldeles på detta sätt, men på det hela kan resultatet ieke blifva annor lunda. 1 verkligheten komma somliga fabriker, tillhörande de kapitalfattigaste, ati helt och hållet nedläggas, och detta sannolikt ganska snart; ställande sina arbetare med ens på bar backe. Andra komma ati arbeta två dagar i veckan och kanhänds betala sina arbetare för tre. Andra åter. som Hafva stort rapital eller bestämda kunder, torde fortfara så länge som möjligt och betala nästan huru mycket som helst för råämnet. Men öfverhufvad taget är den utsigt vi hafva, att under kommande halfåret folket i våra bomullsdistrikter ej kan få arbete mer än fyra dager i veckan och att de derefter måste bli helt och hållet utan. Till Juli måste de lefva på två tredjedels inkomst och derefter på den allmänna välgörenheten. Fattigom under der första perioden och hupgersnöd efteråt. l denna tafla fins ingen öfverdrift; somliga at våra korrespondenter vilja till och med göre den ännu mörkare. Det tillstånd vi skildrat kan räcka mycket lång tid — måste räcka tills amerikanska blokaden tar slut eller tills den räckt så länge och synes så oändlig, at! vi ha hunnit undandraga ös3 dess följder genom långsamma och ovissa experimenter på andra håll. Nu tala vi emellertid blot: om året 1862. Economist tar derefter närmare i betraktande följderna för i: dividerna. Fabrikanterna äro bättre än någonsin ji tillfälle at! pthärda dem, ty de hafva under flera före: pående år skördat stora förtjenster. Fler-1 jalet af dem, och isynneshet de som syssel3 tta största antalet arbetare,s äro i tillfälle att ej blott uppehåNa sig sjelfva under krisen, utan äfven alt, såsom de alltid pläga. frikostigt bidr:ga till lindrande af deras arbetares nöd. De fattigaste, som endast arhetat med lånadt kapital. måste duka un-j: