undskatt och andra s. k. öfverfiöds-) I afgifter för fomtio år sedan. H. : Vi anmärkte i föregående artikel att 1812 I hoj irs ständer, utom hundskatten, äfven åtogo I gel ig bevillning för åtskilliga andra, såsom ( siverflödiga ansedda, artiklar, äfvensom atilfe le pålade all. synlig förmögenhet en pro åpe yressiv bevillning. Denna sednare afgilt me nåste utan tvifvel för högre embetsmän ock fv undra med större synlig förmögenhet hafva tpe varit ganska kännbar; ty den skulle, utan 16 afdrag för gäld, utgöras af enlivar, som i bevillning efter II artikeln erlade 50 rdr och deröfver, sålunda att den som betalade 50 rdr i bevillning erlade 1, procent, elleri il! 36 sk., den som betalade 100 rdrerlade3 Iub procent eller 3 rdr 24 sk., den som betalaI me de 1000 rdr erlade 48 procent eller 480 rdr. och att den som betalade 5000 rdrs bevill Jin ning erlade 734 procent med 3662 rdr 241 oc sk. Högre i procentberäkming gick ej ta-1ta riffen och skulle ej heller utfordras. Af de offeniliggjorda uppgifterna öfver resultatet af denna pålaga erfar man, attina Sverge år 1813 räknade det ansenliga enIla talet ef 19,433 embetsoch tjenstemäa, af hvilka i bevillniog för sina löner erlade ut 219,27 rdr 15 sk. 5 rst. bko, hvartill kom fden för sådana embetsmän, som eriade 50 vu rdrs bevillning och deröfver utgående pro-Åså gressiva bevillning?, hvilken inbragte 118.722 I ra rdr 32 sk. 10 rst. s. m. frettio år derefter vi (1843) var antalet embetsmän förminskad: ti till 10,636; och fem år sednare, 1848, hade denna siffra lg nedgått till 10.425. 11 hvilka i vanlig bevillning efter 2:dra art. s erlade 204,078 rdr 2 sk. 9 rst. Den s. k.In progressiva bevillmmgen har, såsom bekant Ir är, längesedan upphört. h Såsom läsaren torde erinra sig, gifverin bankosedelns olika värde vid dessa tidpunk-1In ter en större skiljaktighet emellan de fla embetsoch tjenstemän åren 1813 och 1848 d i bevillning erlagda belopp än sjelfva sifir rorna uttrycka. Medelkursen på Hamburg f var nemligen år 1813 endast 91!,sk., ments 1848 128 skillingar banko. Y I Stockholm funnos år 1813 3858 embets11 och tjenstemän, som i bevillning efter 2:dra 3 artikeln till staten betalade 48,395 rdr. Ssk. 4 10 rst., utom den särskilda, progressiva be-T, villningen å högre inkomst, hvilken inbragtell 22,684 rdr 11 på 9 rst. bko; men är 184816 endast 2830, hvilka i vanlig bevilning för ; sina löner erlade 68,378 rdr 31 sk. 10 rst. bko Öfvergå vi nu till beskattningen å öfverflödsartiklar, finna vi att den första af dessas; nemiigen begagnandet af husprest? måstel hafva varit föga inbringande, emedan förl hela riket endast 15 sådana prester finnas: bafva blifvit uppgifoa. . Den för hyarje husprest? fastställda bevillning utgjorde 25 rdr bko. z För öfverflödig betjening skulle sålunda skattas, att der hos privata funnes flera än 2:ne betjenter eller lakejer skulle för den 3:dje, utom hvad II art. stadgade, betalas 2 rdr, för den 4:de 4, för den .5:te 6 samt för den sjette och öfriga hvardera 10 rdr. Envast för 46 öfverflödiga betjenter? blef skatt erlagd. ; Hvarje mansperson, som rökte, snusade eller tuggade tobak, skulle för denna kon sumtion betala: En hvar af adeln, presterna, borgare och alla ståndspersoner, öfver 15 år, 12 sk.; sant hvar och en af allmogen och arbetand. klassen 6 skillingar. Det visar sig att icke mindre än 469.259 personer i hela riket och deraf 18,349 personer i Stockholm, d. v. s. mer än hälften af stadens dåvarande manliga befolknin (31,500 ind.), skattat för begagnandet : tobak. Skattens belopp finnes för denna och öfriga öfverflödsartiklar sammanfördt i en summa, som nedanföre skall uppgifvas. Hvad angår bruket af sidentyg etc. var stadgadt, att för hvart rum med sidentygstapeter skulle erläggas 6 rdr årligen. Denna skatt inbragte föga; ty i hela riket befannos endast 68 rum (hvaraf26 i Stockholm) sålunda tapetserade. Den, som brukade sidenmöbler, såsom sängar, soffor, gardiner etc., betalade der: för särskildt 3 rdr för hvart rum,.hvara sådana möbler nyttjades. Antalet sådana rum befanns vara 1909, hvaraf öfver häl.ten, nemligen 994, i Stockholm. Ver äkta förgyllning på stolar, kanapecr och sängar, erlades för hvart rum 2 rev bko. Rum med förgyllda möbler funnes till antal af 231, hvaraf 54 i Stockholm. Adelns, presteståndets, borgares och ståndspersoners fruar och hustrur, som br: kade sidentyg, erlade 24 sk. samt deres döttrar öfver 15 år 12 sk. Tjenare, allmoge och arbetsklassen ct! qvinkönet betalade 4 sk. Antalet af dem, som begagnade sidentyg uti sin klädedrägt, synes redan för 50 Ör sedan ha varit ganska stort. Det uppgick nemligen i Stockholm till 26,419 (38 piocent af stadens folkmängd) och i hela riket till 664,288 personer, eller 27 procent u: Sverges hela folknammer. Hvar och en som begagnade fickur skull: i bevillning erlägga 12 sk. för guldur oc! 6 sk. för alla andra fickur. Vid upptagandet af denna skatt inhemt2 des att i hela riket 35,805 nyttjade ficku: hvaraf 12,794 af guld och 83,011 af ann: metall. I Stockholm begagnades fickur : 44 194 naorenner (16 nrocent af folkmäne