LADY-BIRD). Z AP LADY GEORGIANA FULLERTON. Var det en själslikhet som talade ge: nom dessa ögon — eller hvarifrån kom väl annars denna öfverensstämmelse, då allt för öfrigt var olika? Jag har i hela timmar grubblat på detta och nästan förlorat mig i tankar. Men hvad jag ej kan förlora är vanan att tänka högt med dig, min Mary; ehuru jag kan föreställa mig att dina ögon, som aldrig blickat annat än frid in i min själ, nu n ildt le åt min fantastiska dårskap.? Några månader sednare skref han åter från Keapels Länder och trakter, likasom namn, blommor och ljud hafva en likhet med särskilda menniskor, oberoende af allt sammanhang, tror jag. Att den lugna skönheten af ett engelskt landskap alltid påminner mig om dig, är ej något utomordentligt, ty vi hafva lefvat och växt upp tillsammans under dess harmoniska inflytande; men hvarföre återkallar detta Italien så ofta för mitt minne bilden af Lady-Bird, sådan jag) mins henne under våra lekar i skogen och sagor vid eldbrasan? Häromdagen vid Sorrento upprepade en af mina italienska vänner för mig, der vi sutto vid stranden nästan berusade af orangernas oft, Filieajas välbekanta helsning till Italien. När ban uttalade de orden: skönhetens olycksbringande gåfva?, stod ögoublickligt hennes ansigte framför mig med detta uttryck al svär. meri, spänd väntan och harmfull sorg, som det alltid hade, då hon lyssnade till någon — 5) Se A. B, n;ris 2—3 och 6, FOS