till 7 fot aniagna minsta höjden, hvadan deraf inga giltiga skäl kunde hemtas till föreslagna. vattensänkningen och flodregleringen, förrätt. ningsmännen till s:öd för sitt förslag i stället framdragit en obevisad, för majoren okänd omständighet, att sjöfarten på Hjelmaren vid nu befintligt segeldjup samt med 6, fots djupgå ende tartyg vore behäftad med betydliga svårigheter, ehuru motsatsen kunde vitsordas, särdeles som, genom prickhållning och hamnarnes uppmuddring i sednere tider, all beqvämlighet för sjöfarten blifvit vunnen och sjöskador högst sällan inträffade; att, om äfven de uppgifna svårigheterna förefunnos, cae naturligtvis skule qvarstå efter sjösänkningen vid ett till 4,6 fot reduceradt segeldjup; att, om än förslaget attin-. rätta ångbogsering med lastpråmar från Hjelmarens hamnar genom kanalen till Stoc a skulle tillfredsställa nuvarande bruksegares mått-: liga anspråk på jerneffekternas framgena afskeppning efter nu gällande fraktpris, sagde förslag dock innebure en orimlig och högst skadlig inskränkning i närvarande fria seglation och ängbåtstrafik, hvaraf utan tvifvel skulle inträffa, att frakthandeln i sin helhet nedtrycktes till den grad, att Hjelmare kanals och hamnarnes underhåll icke kunde bestridas med närvarande, nog hög. afgifter; att det stora och för staten ganska dyrköpta ändamålet; som afsågs med den år 1828 fullbordade ombyggnaden al Hjelmare kanal och slussverk, vore nära nog omintetgjordt, då genomfarten åter inskränktes till den gamla båtledsdimensionen; hvilken åtärd syntes leda till en säker nationalförlust, i ället för-ven problematiska vinst, som för landtbruket kunde skördas genom odling af de lågländta fälten kring jöarne; attsegelfarten och ångbåtstrafiken mellan Hjeln:aren och Mälaren samt andra segelleder vore i ständigt växande utveckling; att, då slutligen bibehållandet och ytterligare förkofran af en redän betydlig ångbåtstrafix med assagerare och fraktgods helt och hållet berodde på ett oförändradt vattendjup i Hjelmaren och kanalen, majoren uf dessa skäl afstyrkte all nedsättning deri; och borde det ieke förbises, att en antydd förminskning i behofvet af vattentransport genom jernvägsanläggning mellan Mälaren och Hjelmaren motsades af all hitintills vunnen erfarenhet, vid täflan emellan -dessa olika fortskaffningssätt; att sålunda bibehållandet af närvarande 7 fots vattendjup vid lägsta ytan i sjön och Hjelmare kanal, enligt sjösänkningsförslagets andra alternativ, måste efter majorens åsigt, åstadkommas såsom oundgängligt vilkor, ifall jordbrukets deraf väntade förkofran. skulle göra företaget lönande; och att majoren icke funnit någon säkerhet ega rum derföre, att genom ven: såkallade vattenregleringen vid den projekterade utskofsdammen vid: Rosenholm vattnet i Hjelmaren kunde qvarhålias till den föreslagna minsta vat-tenhöjden, hvarpå dock möjligheten af sjötrafik. äfven till den inskränkta båtledsdimensionen af 4, 6 fots djup, vore: helt och hållet beroende; hvaremot jordbruksintresset genom denna-anstalt lätt kunde tillfredsställas med sjöns aftappning till 7, 8å 9 fot under medelhöjden i stället för de utsatta 6 fot; hvilken sjöfarten totalt jörstörande vattensänkning stundom måste inträffa, såvida damkontrollören skulle ernå det ndra honom ålagda för jordbruket önskvärda målet eller högsta flodhöjdens nedsättning ill 1.5 fot under sjöns hittills iakttagna lägsta vat; tenyta, hvarförutan majoren slutligen såsom 10alomdöme öfrer meranämnda vattensänkningsörslag yttrat: att genom de verkstälda undersökningarna frågan syntes fara tillräckligt utredd. A att äldre villfarelser om beloppet och beskatenheten af de omkring sjöarne vattenskadade ordvidder blifvit skingrade och säker kunskap ör bedömandet deraf nu vunnits, och att i tekniskt hänseende resultatet visat sig blifva: 1:0 att jordbruksintresset genom de föreslagna itgärderna kunde anses hafva tillgodokommit ult hvad lokalen efter Hjelmarens utlopp möjigen eV PEN 2:0 att deremot, genom samma åtgärder, bibevållandet af sjöfarten på Hjelmaren och kanaen antingen med 7 eller 4,6 fots vattendjup vore mintetgjordt, enär en för seglationens behof beränsad lägsta vattenhöjd icke med någon visset eller säkerhet kunde bestämmas medelst så alla vattenreglering af hvliket allt följde att jet ieke vore möjligt på en gång befordra eller örena jordbrukets och navigationens motsatta ntressen af Hjelmarens sänkning. Vid detta sitt yttrande hade major Olivecrona pgat tio till honom inkomna mot Hjelmaresänkingen afgifna protester från städerna Örebro ch Eskilstuna, Hjdlmare kanaloch slussverks olag, Örebro rederibolag, bruksegare i Öretro ch Skaraborgs län, egare till fisken och vattenerk i Eskilstuna ström samt åtskilliga personer sån Vestra Wingåkers socken. (Forts.) RE