Je TASK SUR USEJ a Rörande denna Sverges enda koloni meddelade Posttidningen nyligen följande offi ciela. upplysningar: 1:0 Befolkningen. Öns folkmängd utgjorde vid den år 1860 verkställda räkning 2802 personer, nemligen: I gaden Gustävia mankön 340, gvinkön 643. På landet dito 855, dito 9645 a umma månkön 1195, qvinkön 1607-2802. rsaken hvarföre i ståden Gvinvornas an: tal betydligt ölfverstiger männernas, tordt böra sökas deri, att en del af den manligå befolkningen, som i staden har svårt att förskaffa sig bergning, afflyttar från ön; der qvinliga deremot har lättare att som tfjenstfolk der bereda sin utkomst och -qvarstannar derföre. I staden Gustavia utgöres be: tolkningen till största delen af svarta, då deremot på landet dessas antal äro vidt mindre än de hvitas. De sednare bestå nästan uteslutande af franska familjer, härstam mande, som det uppgifves, från Normandie. Den manliga befolkningen förefalier klen till kroppsbyggnad, kan icke uthärda strängt arbete och synes ej benägen att genom fli och idoghet försöka höja sig från den låg: siåndpunkt, hvarå den sig befinner. 2:0 Klimat och sundhetsförhåliande. S:t Bar thelemy anses som en af de bäst lottade bland de vestindiska öarne, hvad klimat och sundhetsförbållanden angå. Under Maj, Jun och Juli månader är hettan väl för en curopd ganska tryckande, och äfven under Mari månad uppgår termometern ofta till 30 gr: eels. i skuggan (den faller vanligen blott f 4 2 gr. under nätterna); men den jemni assadviad, som blåser större delen af året håller emellertid luften ren och gilfver er angenäm! svalka inom, husen, hvilka säl! lan: äro försedda wmed-glasrutor, utan: blot: med jalousier. Under Augusti, Septen bei och Oktober hemsökes ön ofta af svård stormbyar och stundom af orkaner, hvilke sistnämnda, dock. äro sällsynta, Den sednastc af svår beskaffenhet inträftade året. 1837. Brist på regn förorsakar ofta, att hvad som odlas torkar bort, och då rinnande vatter helt och hållet saknas på ön, är befolknin) en, hvad dricksvatten beträffar, understun: om, då. torka infräffar, tvungen att. frå närliggande öar afhemta vatten. Regnvatti net upp-amlas i cisterner under husen genor rör, som ledas från spåntaken. Sjukligheten är i allmänhet icke stor på ön och några svåra epidemiska sjukdomar; såsom gula febern: eller rödsot, hafva icke der som på andra öar i Westindien anställ: betydliga härjningar. .3:0 Religion och sedlighetstillstånd. Af befoik: ningen. äro: a) Katoliker: på landets... 1 staden... toa 3 d) Wesleyaner: på landet. v Y staden... ec) Anglo-episkopaler: i staden. .. d) Reformerta: på landet..... ... Yr staden. .... .. ve e). Luteraner: i staden................... : 21 Summa 2802, F Katolikerna hafva en kyrkai Gustavia och en på landet i qvarteret P Orient, hvarest äfven en ny är under byggnad. Två katolska prester finnas äfven å ön, en i staden och en i F Orient?. Deremot eger ingen al de öfriga trosbekännarne prest. Wesleya: nerna och angloepiseopalerna hafva kapeller. Exporten af ananas utgjorde: 857.. 47,678 dussin, 1858... 920 1859. 40.596 Staden Gustavia, som förr egde 3 bestyc kade batterier på höjden som omgilver hamnen, har numera endast cet största al dem, batteriet Gustaf IH, bestyckadt. Detia är beläget på ett berg. omkring 100 fot högt, midtför inloppet till hamnen. 1 detta batteri äro uppsatta: 6 st. 6-pundiga kanoner af 310 kulors vigt (utförda från Karlskrona med korvetten Najaden innevarande år), 6 st. äldre salutkanoner, jemte en 24-pundig och en 18-pundig kanon. Garnisonen utgöres af 3 korporaler och 18 man, numera väl beklädda och beväpnade ned refflade gevär och lämpliga huggare. En näringegren, som irol gen med. fördel skulle kunna idkas, är fisket, enär tillgången på fisk omkring hela ön är god och dess -beskaffenhet likaså. Då salt också finnes ati tillgå, skulle en företagsammare befolkning säkerligen häraf kunna skörda vida större fördelar än hvad nu är fallet, då denna nä: ringsgren inskränker sig till anskaffandet ai hvad som af befolkningen sjelf förtäres. b) Staden Gustavia har: 650 s. k. byggnadslotter, hvaraf dock nu knappast tvåtredjedelar äro bebyggda. Öns och isynnerhet staden Gustavias tillbakaskridande visar sig tydligt och företagsamheten derstädes har under de sednaste decennierna betydligt aftagit; Ännu finnas likväl 2 4 3 handelshus at någon betydenhet. Handtverkare finnas nästan alldeles icke a ön, och man är, för att t. ex. fåennycel eller ett lås-lagade, nödsakad att skicka till S:t Christoffer?, i anseende till total brist på smeder. I Gustavia finnes ett mindre vart för reparation och rustning af. de få smärre handelsfartyg (mest skonertar på 20 å 50 läster), som tillböra personer på ön, och vore den 8. k. Carenagen? eHer inre hamnen djupare än den nu är, skulle måhända äfvel de närliggande öarne ditskicka fartyg till reparation; men då nu djupet i denna inre hamn blott utgör 6:47 fot och dessutom ärligen aftager, torde snart älven dessa mindre fartyg ieke kunna dit inlöpa. Uppmuddring af inre hamnen är ettaf de företag, som mest äro af behofvet påkallade. Måhända skulle: derefter genom: gräfning af en kanal öfver det smala näset till grande anse de galet? den omnämnda uppgrundningen kunna förekommas, då en strömskärning genom kanalen och den inre hamnen alltid skulle uppstå dels genom det tidvatten som bum ——— NA ket åka ant ftnne Äter me VT bt KAS TRrtn AR MR ÅR I RN KN -—— DA AR AA