dre vigt för frågans bedömande i sin helhet. För korthetens skull utmärkes i det följande landtbruksakademiens förslag med tförslaget AX och det från statistiska centralbyrån utgångna med förslaget B. Förslaget A innehåller att K. M:t skulle onbefalla hushållningssällskaperna i riket antagande och verkställande af detta förslag. Förslaget B utgår från den förutsättning att EK. M:t måhända torde finna betänklighet vid sådan befa:lnings meddelande till hushållningssällskaperna, att dessa sällskaper ej kunna Beralla kommunerna, att tillförlitlig jordbruksstatistik aldrig kan vinnas utan genom frivilligt åtagande och att olikheten i jordbruksförhållandena inom riket är så stor, att omfånget af uppgifterna torde för olika delar böra blifva mycket olika: I följd häraf yrkar förslaget B, att hvarje hushållningssällskap skall -anmodas att uppgifva hvilka bidrag till vår jordbruksstatistik det anser sig kunna anskaffa och länets utveckling i oe må kräfva, samt förutsätter dervid möjigheten att ett eller annat af dessa sällskaper till och med förklarar sig för närvarande ej kunna lemna något. Det utkast till så kallade sockneliggare, litt. B, som åtföljer förslaget B, afser att visa huruledes en stor mängd af ämnen, som tillhöra ej blott den egentliga jordbruksstatistiken, utan äfven historien om jordbrukets framsteg, kunna inrymmas på ett litet formulär, och huruledes en sådan a skulle kunna uppfylla det dubbla ändamålet af ett slags krönika öfver jordbruket och en källa för statistiska uppgifter. Förslaget till denna sockneliggares innehåll angifves tydligt hafva till ändamål alt i någon mån tjena till cäning vid det urval, som hushållningssällskaperna ega att ML Förslaget 4, som förutsätter att hushållningssällskaperna skulle anbefallas att lemna de statistiska uppgifter, hvilka detta förslag åtföljande tabellformulär (litt. A) upptager, anser deraf följa att de delar af jordUreksstatistiken, hvilka i denna tabell icke afses, borde i K. M:ts befallningshafvandes femårsberättelser behandlas och upptagas. Men all antydning saknas om de ämnen inom jordbruksstatistiken, hvilka K. M:tsbefallningshafvande sålunda skulle behandla, likasom all hänvisning på de källor, ur hvilka länsstyrelserna skulle om dem hemta tillförlitlig upplysning. örslaget B, som förutsätter att en dylik ämnets splittring aldrig kan främja dess ändamålsenliga behandling, och att K. M:ts befallningshafvande likaväl i den ena som i den andra frågan rörande landtbruket kunna behöfva hushållningssällskapernas biträde, antager att jordbruksstatistikens bearbetning i ett sammanhang och såsom en särskild gren af rikets officiella statistik ej blott är ändamålsenligast, utan ock otvetydigt afsedd i dit hänförliga föreskrifter såväl som i de önskningar, hvilka vid flera tillfällen offentligt uttalats. Häraf följer naturligtvis att förslaget B måst vidröra en mängd ämnen, som förslaget A kunnat förbigå. Förslaget A antager, att man skulle hafva uppfyllt hvad man i detta hänseende väntar af en officiel jordbruksstatistik, om man kvart femte år framlägger uppgifter, som äro rubricerade medeltal: af jord begagnad till särskilda slag af utsäde, af utsädesoch skördebelopp, af vinterfödda kreatur och utfodrad säd m: m. samt af åtskilliga skatter och onera. Dessa medeltal förväntar förslaget A från hvarje jordbrukare meddeläde och föreskrifver deras införande å tabeller såsom primäruppgifter. Förslaget B antager att årlig uppgift åtminstone om skördeoch utsädesbelopp är ett oafvisligt kraf af jordbruksstatistiken, öm den skall meilföra verkligt gagn. Då nu K. M:ts befallningshafvande jemväl äro ålagda att årligen afifva årsväxtberättelser, hvilka dock ej kunna imnehålla qvantitativa uppgifter, emedan källa för sådana saknas, få anvisar rar B på en utväg att erhålla dylika genom af kronobetjeninen ombesörjda utdrag ur den så kallade sockneiggaren, och att derigenom fylla behofvet af årlig gvantitativ redogörelse öfver skörden; Förle B SSE ER vidare, att man ej kan erhålla något medeltal för5 år utan att känna de verkliga talen för hvarje särskildt år, att man aldrig kan grunda en ojfciel redogörelse på den förutsättning att hvarje landtbrukare skulle i minnet hafva bevarat huru mycket han för 3, 4 å 5 år sedan sått och skördat m. m. och-att man i sanningens intresse bör undvika att besvära Sverges samtliga jordbrukare med att uträkna och uppgifva medeltal, hvilka i statistiken ej höra till primäruppgifterna, utan till dessas sednare bearbetning. Om nu de medeltal, som förslaget A fordrar af hvarje jordbrukare, i sjelfva verket ej blifva annat än tal, för hvilkas tillförlitlighet inga rimliga grunder kunna göras gällande, så följer häraf, att alla de kolumner, från och med 14 till och med 64, som detta förslags tabell upptager, komma att innehålla slutsummor, som al allmänheten måste mottagas med fullt: grundadt misstroende; och att man sålunda för att erhålla dessa så kallade medeltal för 5 år, som ej kunna få någon användbarhet, gjort sig ett alldeles onödigt besvär, då lika, om ej mer värdefulla uppgifter kunnat, på sätt hittills skett, vinnas genom kronobetjeningen medelst uppskattning. Det tillskott i besvär, som enligt förslaget skulle erfordras, för att 1 sockneliggaren erhålla årlig anteckning om vissa dertill egnade förhållarden medan ännu allt kan vara i minnet bevaradt, lönas deremot rikligen af de tillförlitliga upplysningar, som derigenom årligen kunna vinnas och som genom sjelfva metoden för insamlandet måste erhålla förtroende. Förslaget A fordrar att å sockentabellen alla detaljer skola utföras för hvarenda hemmansdel eller sjelfständiga lägenhet, att tabellens:6 första kolumner skola utfyllas af häradsskrifvaren, samt en kontroll öfver öfriga i tabellen inskrifna uppgifter, eller s. k. medeltal, utöfvas derigenom att, efter pålysning i kyrkan, hvarje sockentabell utlägges till allmän granskning under 14 dagars tid Jinnan den uppsummeras. Förslaget B utgår från der regel, som numera är allmänt antagen inom näringsstatistiken, att den enskilde näringsidkaren har rätt att fordra det hans på heder lemnade uppgift skall behandlas såsom ett enskildt förtroende, hvilket ej får framläggas till allmän kännedom och granskning, utan blott i distriktsumman inberäknas. Förslaget B, som betviflar sjelfva möjligheten att på ofvanstående sätt granska medeltal, antager att endast summan för hela socknen bör iliggaren upptagas och dennas tillförlitlighet anses tryggad af det förtroende, som sockneombuden erhållit. Förslaget B antager, att de kameralistiska uppgifterna om hemmantal:. m. m. i allmänhet och relativt äro så oföränderliga och för jordbruksstatistiken af underordnad vigt, att af dem ej bör upptagas mycket utrymme eller vållas mycket besvär med skrifning, hvadan de dithörande uppgifter, som för kontroll behöfvas, kunna utgöra föremål för en sockneombudens promemoria, grundad på uppgift från häradsskrifvaren. For att enligt förslaget 4 kunna utföra alla Uppgiterna för hvarenda brukningsdel, så att de: må kunna till granskning framläggas och sam-. manräknas, är tabellformen behöflig, men den Å föreslagna, af inemot 2 alnars längd, utan tvifÅvel:den minst ändamålsenliga. Ehvad form man dan må gifva åt en tabell, å hvilken i 64 kolumner siffror, och deribland en mängd bråkdelar, skola utföras för hvar och en af socknens sjelf