rt vär motståndare hemtat sina hufvud lasser. Vi skola nu analysera hans juri diska definitioner på dessa hufvudklasser. Betydelsen af de privilegierade fordrin garne visar sig, säger han vidare, derut att de enligt regeln utgå till och med fram för de hypotekariska. Detta är äfven en ligt vår lag regel, dock med en modifikation. nemligen för barna-arf4. Detta är nu inga: lunda något kännetecken — hufvudsakligt kriterium, såsom han sjelf uttrycker sig — på privilegierade fordringar, sådana vår motståndare definierat dem; och undantagen, eller modifikationerna4, i stället för en, blifva alltför många, för att kunna medgifva regeln. Jemte den af vår motståndare uppgifna ?modifikationen? för barnaarfvet?, som i 1734 års lag utgår alldeles i samma ordning, som offentligt hypotek i fast egendom, och numera utgår bestämdt efter de af honom så kallade hypotekariska fordringar, kunna vi uppgifva följande: Kronans, rikets ständers, städers och allmänna kassors fordringar hos 1tjenstemän; vidare: fordringar hos embetsmän för egendom, som de i och för embetet emottagit; ytterligare: gäldenärs utskylder, de der ej för fast egendom utgå. Slutligen fordran för obetald köpeskilling för fastighet, enligt 11 kap. 25 jordabalken, som vår motståndare kallar Mprivilegierad? och som icke utgår före hans eh kallade hypotekariska fordringar. Med ett ord, i vårt nu gällande 17 kap. handelsbalken finnas 4 , afhandlande privilegierade fordringar, som utgå före, och 3 S, oberäknad 11: 2 jordabalken, uppräknande 2. k. privilegier, som utgå efter vår motståndares hypotekariska fordringar, och bland dessa privilegier det vigtigaste måhända af alla: barnaarfvet. Frågan huruvida dessa fordringar utgå före eller efter hypoteker i fast egendom är också, i fråga om en indelning af förmånsrätterna, af så oändligt ringa vigt, att den ej bordt vidröras, då man vill uppge karakteren af klasserna. Slutligen nämner vår motståndare bland sina privilegierade fordringar?: den förmånsrätt, som lagen tillförsäkrat handtverkare och fabrikanter för sitt på beredning och förädling af gods enligt beställning Snedlagda arbete. Detta är nu icke någon privilegierad fordran, utan en retentionsrätt, närmast hänförlig till panträtt, med hvilken den också i vår lag afhandlas i samma ; och vår motståndare borde således med samma skäl benämnt lös pant för privilegierad! Vi komma således genom vår motståndares indelning derhän, att vi antingen måste kalla lös pant för privilegierad foräran, eller ock sätta i olika hufvudklasser identiska begrepp. Vår värde motståndare säger vidare: 4DerCemot konstituera enligt vår lag de privilegierade fordringarne ej någon sakrätt i den tegendom, hvartill hans förmånsrätt sträcker sig. Har denna egendom upphört att Cyvara i gäldenärens hand, förtaller förmånsrätten. Här är vår värde vän åter till xeds med ett undantag, eller modifikation, memligen Sobetald köpeskilling för såld festighet4. Men vi måste, äfven här, uppvakta med vida flera: t. ex. afrad, tionde, och annan afgäld af fast egendom, landtmätares arfvode, hvilka såsom skapade af lagen och endast lagen måste vara privilegierade. Vi hafva således flera privilegiemade fordringar, som gifva sakrätt. Efter att sålunda lyckligen hafva fullbordat definitionen på sin ena hufvudklass, öfwergår vår systemförfattare till den andra: Likasom de privilegierade fordringarne äro af särskilda samhällsintressen föranledda omedelbara skapelser af sjelfva lagen, gå äro de hypotekariska fordringarne skapelser af det enskilda aftalet emellan gäldemär och borgenär, eller af den sednares vi:gilans?. Denna definition är lika förvillande, :som allt hvad vi här ofvan citerat. Det är icke aftalet emellan gäldenär och borgenär, äcke heller vigilansen, som utgör karakteren jpå hans s. k. hypotekariska fo:dringar. karakteren på dessa, hvarmed han menar de offentliga hypotekerna i fast egendon, iär offentligheten; och denna offentlighet kan winnas utan aftal och till och med utan vigilans. Främmande länders lagar gifva härå exempel och äfven vår, genom stadgandet i 7 kap. 4 Ärfdabalken: Varde ock den rätt af domaren intecknad, som främmande eller omyndig i arfvet eger.? På ;hvad sätt offentliggörandet påkallas är i allt fall af underordnad vigt. Men lagliga eller :tysta hypotek finnas derjemte i ast egendom, t. ex. den af vår vän såsom privile:gium i förmånsrätt till betalning af Köpeski ling för fast egendom, hvilken, ehuru :skapad af lagen, är en hypotekarisk fordran, ;medförande sakrätt i egendomen till dess laga stånd åkommer. Vi hoppas härigenom hafva ådagalagt, att den af vår motståndare försökta indelning af prioriterade fordringar är oriktig och förwillande; att de åf honom gifna definitioner, enär undantagen blifva lika många som re:geln, ej hålla stånd; samt att det f ljaktligen torde vara försigtigast att hålla sig vid f e romerska, jemväl af våra vetenskapliga rfattare, t. ex. Calonius, iakttagna indelming af förmånsrätterna i: a) handfången pant och b) underpant; till hvars juridiska begrepp? visserligen icke hörer?, på sätt vår motståndare påstår, att föremålet för hypoteket skall gifva borgenären, ehuru han ej deraf är i besittning, samma säkerhet som om han hade det i handom.? (Sie.) iDen handfångna panten eller pant iisskränkt bemärkelse (lös pant, pant med inrföreel) såsom den ursprungliga, enkla, narturliga, uppkommer endast på ett sätt. Undernanten på två. nemligen: a) genom la