STOCKHOLM den 30 Dec. Med den största spänning afvaktari dessa dagar verlden ånyo svaret på den ödesdigra frågan: krig eller fred? Likasom under veckorna före det orientaliska krigets utbrott och under den tid som närmast föregick 1859 års italienska fälttåg, vexla pg Sen med hvarje dag för atticke säga med hvarje ingående telegram. Det afgörande ögonblicket synes dock nu icke kunna så länge undanskjutas, som i de båda nyssnämnda fallen, alldenstund här underhandlingarne. icke kompliceras genom flera makters in: blandning utan föras direkt och uteslu-: tande mellan två tvistande, af hvilka dessut om den ene, England, tydligen redan utsagt sitt sista ord och afgörandet således ligger helt och hållet i den andra partens, i Amerikas händer. Vid de sis:a nyheternas afgång från Newyork den 17 dennes, öfverförda till Europa med ångaren Bavaria, var ordet ännu icke uttaladt, men den all männa meningen, heter detivårt telegram, ansåg att Masons och Slidells utlemnande aldrig skulle ifrågakomma. Detta vill med andra ord säga, att kriget skulle vars oundvikligt. Det jemväl omförmälda taktum, att vid uuderrättelsens afgång kabinettet i Washington höll en öfverläggning, som redan fortfarit i flera timmar, antyder emellertid, att olika meningar der måtte he sökt göra sig gällande och att måhända någon förhoppning ännu återstod, att det parti, som önskade fred, kunde vinna öfver hand. Telegrammet ger likväl, såsom v nämnt, vid handen, att man i Newyork knappast längre hyste någon sådan förhöppning, huru oförklarligt det. än kan synas betraktaren på afstånd, att unionens styrelse kan vara blind för den ytterst äfventyrliga strid, på hvilken den komme att inlåta sig om den föranleder ett krig med England. redan sysselsatt såsom den är, med en fiende, till hvars kufvande den förgätves ansträngt alla t.1l buds stående hjelpkällor. Här i Europa hade man eljest under de sednare dagarne och synnerligast efter erhållen kännedom om franska utrikesministern Thouvenels not till regeringen i Washington, börjat förmoda att denna rege ring skulle inse nödvändigheten af eftergifter, då det genom nämnde not blef fullkomligen klart, att något understöd från Frankrike, hvarom man måhända gjort sig förhoppning i Amerika, alldeles icke vore at: påräkna: Bref från Amerika af personer. som öns sig vara väl underrättade, hade också omtalat, att regeringen i Washington skulle komma att erbjuda. de båda sände budens utlemnande, med det vilkor, att Eng land godkände Förenta Staternas gamla anspråk i afseende på de neutrales rättigheter. Dagens telegram antyder dock, att icke ens detta förmedlande förslag, genon: hvars framställande åtminstone något uppskof kunnat vinnas och underhandlingar bringas å bane, hade några utsigter att gör: sig gällande inom kabinettet i Washinglon Beklagligen torde det krig, som sålunda synes nästan oundvikligt, blifva af den beskaffenhet, att ehuru det föres endast emellan tvenne makter, likväl samtliga sjöfartsidkande nationer komma att deraf röne olägenheter och lidanden; ty det är mer än sannolikt, att Förenta Staterna, som icke velat biträda pariserkongressens beslut rörande kapareväsendets afskaffande och om neutrales rättigheter under sjökrig, skola tillgripa utrustandet af kapare såsom verk sammaste medlet att skada England, samti derigenom föranleda en osäkerhet på hafven, af hvilken icke ensamt England kommer att röna olägenhet. Dagens utländska post har medfört den fullständiga ordalydelsen af Thouvenels ofvannämnda not, hvari den franske ministerr attalar den kejserliga regeringens uppfattning af Trentaffären. Vi återgifva här till slut detta vigtiga aktstycke: Herrar Masons och Slidells tillfångatagande ombord på engelska paketbåten Trentaf en amerikansk kryssare har i Frankrike väckt, om också ej samma förbittring som i England, likväl den yttersta förvåning och uppseende. : Den allmänna meningen har så hastigt som möjligt befattat sig med rättmätigheten och 0 lerna af en dylik handling, att det deraf åstadkomna intrycket var intet ögonblick tvifvel unlerkastadt. Händelsen tycktes till den grad stå strid mot den internationella rättens vanliga reglor, att man allmänt gör sig den föreställninsen, att ansvaret för densamma uteslutande drabbar befälhafvaren på San Jacinto. 4Vi äro ännu ej i tillfälle att veta, om detta anagande är grundadt, och den kejserliga regerinsen såg sig således likaledes föranlåten till en indersökning af den genom de båda passagerar1e3 på Trent bortförande LA rs rågan. Önkan att bidraga till att förekomma en måhända vära förestående konflikt mellan två med henne ika mycket på vänskaplig fot stående makter ch pligten att — för att betrygga hennes egen laggas rättigheter mot hvarje anfall — NEN vålla vissa för de neutralas säkerhet väsendtliga srundsatser, ha efter mogen öfverläggning biringat henne den öfvertygelsen, att hon vid letta tillfälle ej får iakttaga en fullkomlig tystnad. Om kabinettet i Washington till vår stora ledsvad skulle vara benäget att gilla befälhafvarens ; San Jacinto förfarande, så kan detta vara förvållandet blott för den händelsen att det beraktade hrr Mason och Slidell såsom fiender eller åsom rebeller. Men i båda fallen skulle man å ett högst beklagligt sätt ha lemnat ur sigte le grundsatser, om hvilka vi alltid varit ense